- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
183

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Hemmansklyvning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hemmansklyvning 183 stagnation för landet som helhet skulle man ha haft en motsvarande avgång på andra ställen, och uppgiften hade då begränsats till ett visserligen icke alltid lätt omställningsproblem. Som vi veta, förhöll det sig emellertid tvärtom. Därvid är dock från början att märka, att förmodligen den efter äldre tiders förhållande mycket betydande folkökningen i någon mån kan anses ha varit betingad av hemmansklyvningens omfattning, så till vida som allmogens bam samt drängar och pigor i många fall icke gifte sig förrän de hade jord att slå sig ned på. Emellertid är det givet att den konsekvensen, inskränkning i folkmängden eller t.o.m. inskränkning i folkökningen, icke utan vidare skulle ha varit välkommen och dessutom i allt väsentligt stred emot de merkantilistiska åsikterna. Om man då tog folkökningen som given utgångspunkt, så gällde det valet mellan andra lösningar. Den första frågan blev då, om folket ”skulle taga vägen” till själva jordbruket. I den mån det blev fallet, utan att hemmansklyvning hade fått äga rum, skulle följden uppenbarligen ha blivit en ökad jordlöshet hos lantbefolkningen, en ökning av vad man har kallat jordbrukets underklasser, vilket givetvis icke varit någon välkommen utväg. Emellertid kunde det hända att mindre brukningsenheter än de gamla voro oförenliga med jordbrukets dåvarande villkor, och frågan blev då närmast om det fanns möjlighet att öka jordbrukets avkastning därhän att nya brukningsdelar också ur driftsynpunkt blevo lämpliga. Att utkomstmöjligheterna i verkligheten till alldeles övervägande del lågo på detta plan kan det ej vara tvivel om. Emellertid förutsätter det nu förda resonemanget att den enda försörjningen för bönder eller lantbor nödvändigt skulle ha varit själva jordbruksdriften; och detta stod i fullkomlig strid med verkligheten. Vad man har kallat jordbrukets binäringar, närmast hemslöjden men också fisket och även den visserligen olagliga men därför icke mindre omfattande lanthandeln genom bönderna själva m.m., var tvärtom på en gång en viktig försörjningsmöjlighet för bondehushållen och ett viktigt led i landets allmänna hushållning; och i den mån bönderna till större eller mindre del kunde försörjas med sådana verksamheter, låg gränsen icke längre vid själva jordbruksdriftens produktionsvillkor. För det tredje hade man möjligheten att överföra jordbruksbefolkningen till andra näringar, och det var otvivelaktigt vad de styrande främst åsyftade. Men i verkligheten erbjöd denna lösning särdeles begränsade utsikter, så som redan har visats. Ty bergshanteringen fick icke växa, och manufakturerna, som voro vad man närmast hade i sikte, ville och kunde icke växa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free