- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
200

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Järnhantering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

200 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) lingen av den brukslagstiftning som hade tagit sin början under det föregående århundradet. Det viktiga nya som därvid skedde var att man övergick från hindren emot utvidgning av brukshantering inom Bergslagen till att begränsa produktionen i dess helhet. Genom en rad åtgärder som började redan på 1720-talet men först omkring tjugu år senare kommo att konsekvent genomföras tog man sig nämligen för att till-lämpa en absolut produktionsbegränsning för varje särskilt bruk, icke blott i Bergslagen utan över hela linjen. Åtgärden motiverades fortfarande som regel med faran för skogsbeståndet, men i verkligheten innebar den en särdeles kraftig monopolisering av hela den svenska järnhanteringen, och dess verkliga prägel kom också stundom till uttryck samt var även därutöver säkerligen medveten i en mängd fall då det icke uttryckligen medgavs. Man måste minnas att 1700-talet i Europa som helhet och särskilt i England var en tid av, i jämförelse med det föregående, stark industriell expansion och ett i samband därmed stående ökat järnbehov; när då det land som först var nära nog det enda järnexporterande och sedan det ena av de två enda, i huvudsak likställda järnexporterande länderna medvetet begränsade sin produktion och därmed sin export, är det klart att en monopolistisk produktionsbegränsning skulle ha stora möjligheter. Ännu mer vinstgivande skulle monopolet visserligen ha varit om man, i stället för att begränsa smidesrättigheten för varje särskilt bruk, hade begränsat totalproduktionen och låtit den förläggas till de platser där den var mest lönande; man hade då fått en motsvarighet till den moderna trusten, medan man nu endast fick en motsvarighet till den i allmänhet betydligt mindre vinstgivande kartellen. Men en sådan åtgärd hade varit tämligen oförenlig med äldre tiders uppfattning om respekt för ståndsenlig bärgning och naturligtvis alldeles särskilt i strid med åtgärdens officiella motivering, nämligen omsorg om skogstillgångarna. Det säger sig självt att många försök måste ha gjorts för att kringgå de restriktiva bestämmelserna, ungefär på samma sätt som man i nyare tid har erfarit på kartellväsendets område. Sålunda uppköptes smidesrättigheter för sämre belägna bruk, varefter dessa nedlades och produktionen överfördes till köparens bättre belägna. Därtill gjordes ständiga ansökningar om ökning i de tillmätta produktions-beloppen. Men med en för äldre tider ovanlig effektivitet lyckades man i allmänhet bemästra försöken att komma utanför produktions-spärren. Först begränsades malmbrytning och tackjärnsproduktion, så att redan försörjningen med utgångsmaterial skulle utgöra en barriär. För det andra motverkades uppkomsten av nya verk eller nya ”smi-desprivilegier”, liksom ökad smidesrätt för redan existerande. Slut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free