- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
204

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Järnhantering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

204 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) Det skulle emellertid dröja tjugu år efter puddelprocessens tillkomst innan denna fara blev fullt aktualiserad. En av det dåvarande Sveriges insiktsfullaste och mest intelligenta metallurger, bergmästaren Eric Thomas Svedenstjerna, besökte England på en studieresa 1802 och 1803 och blev på en gång häpen och förfärad, särskilt över de kvantitativt enorma framsteg som den engelska och skotska järnhanteringen hade gjort och som tydligen då voro okända åtminstone i Sverige; han skrev att man hade ”svårt att föreställa sig möjligheten av en sådan tillverkning”. Efter sin hemkomst framhöll Svedenstjerna också i olika sammanhang den fara som hotade Sverige; han ansåg t.o.m. att förändringen var direkt avsedd att träffa de svenska och ryska konkurrenterna, vilket säkert också motsvarade verkligheten. Priserna lågo emellertid fortfarande mycket högt, sannolikt av två skäl, dels på grund av ett järnbehov som var en följd av det tioåriga krigstillståndet, dels förmodligen också därför att det europeiska fastlandets jämcentra voro i hög grad hindrade av kriget. Svedenstjerna själv framhöll att den närmast föregående tjuguårsperioden förmodligen hade varit den mest lysande tiden i den svenska jämexportens historia och hade förmodligen rätt också däri. Först efter freden 1815 bröt den nya tiden på allvar in och föranledde en fullständigt ändrad ställning för Sveriges enda historiska industri, med följder som i det stora hela skola sparas till nästa kapitel. Emellertid kan redan nu påpekas att den engelska konkurrensen träffade Sveriges järnhantering långt lindrigare än Rysslands. Det ryska järnets kvalitet var icke sådan att konkurrens med ett sämre men billigare järn enbjöd stora möjligheter; och den ryska exporten kunde därför icke upprätthållas i tillnärmelsevis samma utsträckning som förut. Det svenska vanliga järnets kvalitet var däremot så hög att det fortfarande fanns ett stort utrymme för dess användning vid sidan av det billiga puddeljärnet. Efter en jämförelsevis måttlig nedgång under ett par årtionden repade sig därför den svenska jäm-exporten och kom inom jämförelsevis kort tid att långt överskrida de siffror som monopolpolitiken tidigare hade begränsat den till. Naturligtvis var prisläget ett annat, och lika givet är att näringen icke kunde fortgå i de gamla banorna; men det skulle visa sig att den tålde mycket starka stötar och hade en oanad livskraft. Detta hindrar icke att järnhanteringen redan kort efter sekelskiftet mötte betydliga svårigheter, som bidrogo till att för några år våldsamt nedpressa exporten. En viktig medverkande orsak därtill var en serie starka höjningar i de engelska järntullarna. Men därtill kom något helt annat, nämligen att en inhemsk fördel som bruks-hanteringen dessförinnan hade haft nu upphörde. Fördelen hade bestått i den svenska prisstegringen, som endast med korta avbrott hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free