- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
206

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Järnhantering - Manufakturer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

206 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) komma i opposition till några av politikens mest omhuldade sidor, framför allt sjöfartspolitiken. Manufakturer I stället fanns det en annan näring som framför alla andra var de styrandes skötebarn, nämligen manufakturerna. Man måste då minnas att ordet manufakturer omfattade ett långt mindre område än vad vi nu mena med industri. Utan överdrift kan man t.o.m. säga att alla Sveriges huvudnäringar föllo utanför manufakturernas område, icke blott jordbruk och hantverk utan också bergshantering, tjärhantering och sågverksindustri. Kvar stodo som relativt viktiga endast dels textilindustriens alla grenar, som alltid utgjorde manufakturernas huvuddel, dels socker- och tobaksindustrierna — sockerindustrien en förädlingsindustri på importerat råsocker (rörsocker) — ävensom en relativt liten del av jämmanufakturen, vartill vissa andra, tämligen oviktiga grupper sällade sig. Ingen del av det svenska näringslivet har någonsin varit föremål för en så omfattande understödsverksamhet och omvårdnad som fallet var med dessa näringar. Redan den tabell som förut (s. 159) lämnats över stånds- och yrkesfördelningen av svenska folket år 1760 visar hur obetydliga manufakturerna voro som underlag för folkets försörjning, och likväl utgjorde detta år nästan höjdpunkten för deras omfattning. Det var därvid fråga om antalet helt sysselsatta arbetare inom manufakturerna. Väsentligt större tal får man visserligen för den sysselsatta arbetsstyrkan som helhet, ty den bestod till alldeles övervägande del av hemarbetande kvinnor, som hade husligt arbete till sin huvuduppgift och endast som bisysselsättning arbetade för manufakturerna. I detta fall gällde det en arbetsstyrka på 16- å 17 000 personer, när den var som högst; de normala talen voro dock betydligt mindre, 11- å 12 000, och mot periodens slut gällde det ännu mycket lägre siffror, icke mycket över 7 000. Det låter sig ej göra att finna ett siffermässigt uttryck för vad de bägge slagen av sysselsatta inom manufakturerna sammanlagt betydde, som heltidsarbetare betraktade; men också när manufakturerna hade sin största omfattning, kunna de icke ha sysselsatt mycket över en procent av landets arbetskraft. Man kommer alltså icke långt med rationella förklaringar till att just denna näring, eller grupp av näringar, var föremål för de maktägandes alldeles särskilda omvårdnad och intog främsta platsen i allmänna medvetandet på det ekonomiska området. Delvis låg emellertid förklaringen i tänkesättets — visserligen till stor del omedvetet — långt mer tekniska än ekonomiska orientering. Man var till den grad fasci-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free