- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
210

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Manufakturer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

210 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) castor drojett ”ganska illa tillverkade, i synnerhet det grå, dymedelst att det illa melerat och illa överskuret [dvs. appreterat] är”; svart 1800-kläde: ”ganska illa conditionerat, i det att fetman ur ullen intet är urtvättat och är jämbväl illa färgat, berett och överskuret”, medan det blåa ”mycket vitt huschigt är och illa färgat”; blått boj: ”för smalt att vara dubbelt och för brett att vara enkelt boj”; röda sarser: ”ganska slätt [= dåligt] tillverkat och av en obehaglig färg, samt begge mycket tunna emot den tjocklek som sars bör hava”, osv., osv. Understödsväsendet inom manufakturerna företedde nästan alla former som kunde komma i fråga. Importförbud gällde i allmänhet på konkurrerande utländska voror, inhemska understöd gåvos i en mängd olika former, delvis som penningpremier, delvis i form av byggnader eller andra naturaförmåner; en särskild skatt, kallad landshjälpen, upptogs enbart för manufakturernas räkning och gick i början odelad till Alingsås. Framför allt var banken manufakturernas store allmosegivare, och detta bidrog i hög grad till den ödeläggelse av penningväsendet som längre fram skall behandlas. De rena understöden minskades, när det ej var möjligt för banken att fortsätta på denna väg och i synnerhet efter mösspartiets seger vid 1765/66 års riksdag, vilket visserligen var ett olyckligt ögonblick, så till vida som en internationell kris 1763 hade inverkat också på det svenska näringslivet och redan före omläggningen av understödspolitiken hade rubbat manufakturernas ställning. Men förändringen i politiken överdrevs i hög grad genom en av partimotsatserna eldad agitation, och nästan alla allmänna hjälp- och skyddsåtgärder bibehöllos. Som framgår av manufakturernas nedgång mot periodens slut var deras behov av understöd emellertid fortfarande så stort att ej ens den stora hjälp som fortfarande utgick räckte till för att hålla dem uppe på deras gamla nivå, och sålunda än mindre för att låta dem utvecklas vidare. Medan manufakturernas roll sålunda i de flesta hänseenden var långt mer obetydlig än samtiden ville inse, och närmast har intresse som en tidstypisk företeelse, så hade de likväl en sida som förtjänar större uppmärksamhet. Det var deras företags- och arbetsorganisation, som i motsats till nästan allt det övriga hade uppkommit spontant, utan premiering och efter allt att döma utan starkare inflytande från reglering uppifrån. Systemet var det som inom den ekonomisk-historiska forskningen har brukat kallas förlagssystem och som utgjorde den historiska förbindelselänken mellan de från Medeltiden övertagna företagsformerna och fabriksindustrien samt var typiskt för den tidiga kapitalismens — vad jag skulle önska kalla handelskapi-talismens — prägel. Såväl beteckningarna som själva fördelningen mellan olika funktioner växlade ganska mycket, men de följande kunna anses något så när normala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free