- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
217

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skogsindustrier - Utrikes handel och sjöfart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utrikes handel och sjöfart 217 vuxit lika mycket som denna. Något starkare var utvecklingen för sågverksindustrien, också om denna fortfarande stannade på en mycket anspråkslös nivå, så att dess andel i exporten först omedelbart efter sekelskiftet 1800 steg över tjärans, fastän då starkt. Exporten av sågade varor hade haft ett första uppsving alldeles i början av perioden, efter krigstidens slut; emellertid var den norska sågverks-hanteringen fortfarande långt överlägsen den svenska, också i tekniskt hänseende. Produktionstekniskt gick den stora skiljelinjen mellan grovbladiga och finbladiga sågar, därför att övergången mellan dessa innebar ofantliga besparingar av virke. Men de finbladiga sågarna trängde över huvud taget ej in i Sverige-Finland före 1730-talet, och i egentliga Sverige först i början av 1750-talet. Verksamhetens tyngdpunkt låg fortfarande på Västkusten, och utvecklingen gick trögt, vartill bidrog att lagstiftningen först omkring halvsekelskiftet började godtaga denna bergshanteringens konkurrent om skogen; småningom avlöstes emellertid hindren av direkt privilegiering, fastän endast för finbladiga sågar. Sålunda fanns det ännu ej mycket som på detta område förebådade en kommande storhet; det skulle också dröja ända till mitten av 1800-talet innan någon förändring av sågverksindustrien i grundläggande hänseende inställde sig, vare sig för ställningen i Sverige som helhet eller för Norrlands ställning där inom. Utrikes handel och sjöfart Utrikeshandeln och om möjligt ännu mer sjöfarten befunno sig jämte — och näst — manufakturerna i det offentliga intressets medelpunkt. Särskilt viktig ansågs den långväga farten vara, framför allt salthandeln från Medelhavet och Pyreneiska halvön. Det var denna som framför allt befordrades av det år 1724 beslutade produktplakatet. Efter mönster av de engelska navigationsakterna, fastän utan att i detalj följa dem, förbjöd produktplakatet utländska fartyg att införa annat än sitt eget lands produkter, vilket gav upphov till namnet på vad som snart kom att betraktas som en hörnsten i Sveriges ekonomiska system. Produktplakatet riktade sig främst mot holländarnas fraktfart och mellanhandel. Så till vida nådde åtgärden sitt syfte som salthandeln verkligen tog den avsedda riktningen och sjöfarten på Medelhavet med svenska fartyg proportionsvis blev långt större än den under senare tider har varit. Men följden blev också en allvarlig fördyring av saltet och tidtals direkt saltbrist. På sätt och vis kom detta synnerligen olägligt, ty genom att Bohusfisket tog stark fart växte saltbehovet i hög grad, och produktplakatet blev därigenom en allvarlig svårighet för fiskerierna. Men man kunde också uppfatta läget som en särskilt stark motivering för politiken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free