- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
218

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Utrikes handel och sjöfart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

218 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) därför att så ovanligt mycket då ansågs vara att vinna på sjöfarten. Det är sålunda slående att författaren till Frihetstidens första större ekonomiska arbete, sedermera känd under namnet Anders Norden-crantz, vände sig mot något som ur andra merkantilistiska synpunkter var så fördelaktigt som inhemska saltsjuderier, med den motiveringen att de kunde bli farliga för salthandeln och därför för Medelhavs-farten. Emellertid fanns det också viktigare intressen än fiskeriernas som ledo under sjöfartspolitiken. Produktplakatet tvang de utländska fartygen att i större utsträckning än annars komma till Sverige i barlast, därför att de ej alltid voro i tillfälle att få last av sina egna länders produkter. Detta höjde naturligtvis deras fraktkostnader och beredde därigenom en ny möjlighet också för de svenska fartygen att höja frakterna, utöver vad som föranleddes av skillnaden i tullsats mellan svenska och utländska fartyg. Exportintressets främsta representanter, brukshanteringens män, voro därför från början mer eller mindre utpräglade motståndare till produktplakatet; och längre fram blev detta föremål för principiella angrepp från två av Frihetstidens främsta ekonomiska skribenter, som båda förde brukshanteringens intresse i elden. Den förre bland dem var den kände bokhandlaren och boktryckaren Lars Salvius, i slutet av 1730-talet, den senare var Anders Chydenius, som karakteriserade produktplakatet genom titeln på sin 1765 utgivna broschyr: Källan til rikets wan-magt. Men fastän särskilt Chydenius’ angrepp väckte stort uppseende, förblev produktplakatet i det väsentliga orubbat, ej blott till formen utan också i sak, hela perioden ut. En annan sida av den merkantilistiska politiken på utrikeshandelns område utgj orde handels- och kolonialkompani erna; och under perioden fick Sverige sitt kanske mest framgångsrika och säkert mest långlivade företag av denna typ i Ostindiska kompaniet, oktrojerat första gången 1731 och sedan bevarat i verkligheten till 1806, på papperet till 1813, sålunda nästan perioden ut. I Europas mindre länder användes ofta under kompanimonopolens tid kompanibildningar, som på papperet voro inhemska, till täckmantel för den konkurrens som utestängda handelsintressen hos sjömakterna, vid denna tid särskilt i England, ej på annat sätt kunde få till stånd med sina egna länders monopolis-tiska kompanier. Så var i början fallet också med det svenska kompaniet, som i första rummet leddes och befolkades av engelsmän. Småningom blev emellertid det svenska inslaget allt starkare, och kompaniet kom att spela en stor roll i svensk handel, först i Göteborg, senare kanske ännu mer i Stockholm. Vad det främst gällde var en som det förefaller mycket lönande mellanhandel med kinesiska och ostindiska varor, i det att lasterna fördes till Göteborg men därifrån i första rummet gingo till reexport. Det stannade emellertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free