- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
220

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Penningväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) väsendet präglades under den alldeles övervägande delen av perioden av starkare förvirring än vare sig förr eller senare, och förvirringen upprepades gång på gång också efter att man för tillfället hade lyckats övervinna den. Den skräck för sedelutgivningens konsekvenser som hade inträffat efter Palmstruchska bankens fall höll sig nämligen endast fram till Frihetstiden. Sedelutgivningen tog allt starkare fart i synnerhet sedan hattarna hade börjat använda banken till finansiering av det olyckliga finska kriget 1741/43. Därtill kom understödsväsendet åt manufakturerna, med verkan i samma riktning. Kopparmyntets stora tyngd och den därav följande svårigheten att exportera det möjliggjorde att den svenska banksedeln kunde sjunka åtskilliga procent i förhållande till kopparen innan kopparmyntets export lönade sig och sedlarnas inlöslighet i koppar därför behövde upphöra. Men icke desto mindre blevo bankens sedlar redan 1745 oinlösliga, och i motsats till fallet under föregående period lät man då icke avskräcka sig därav utan fortsatte på den inslagna vägen, dvs. övergick till ett varaktigt oinlösligt pappers-mynt, fastän fortfarande på den gamla kopparmyntfotens grundval. Sedlarna sjönko alltmer i värde mot metall, samtidigt med att en våldsam inhemsk prisstegring kom i gång. Man kan säga att ingen ekonomisk fråga under Frihetstiden sysselsatte tankarna i så hög grad som denna, och förslagen till att råda bot därpå voro otaliga. Frihetstidens flödande ekonomiska broschyrlitteratur handlade till stor del därom. Eftersom alla måste se att försämringen hade inträtt genom hattarnas politik, så var det framför allt mössorna som blevo det rådande systemets kritiker; och när de kommo till makten vid 1765/66 års riksdag, företogo de därför en åtgärd som nästan utgör ett skolexempel på vad man kallar deflationens följder, när den drives med häftighet och brist på erfarenhet. För samtiden hade det betänkliga i den föregående utvecklingen sett ut att vara de utländska växelkursernas uppgång, närmast stegringen i kursen på hamburger banco, uttryckt i svenska mark kopparmynt, som man förgäves hade sökt bemästra genom manipulationer drivna av särskilt inrättade s.k. växelkontor. Mössorna gjorde växelkontoren till föremål för våldsamma efterräkningar, och deras egen åtgärd tog formen av ett beslut att ”fälla kursen” med ett visst antal mark om året, för att därigenom komma tillbaka till vad man uppfattade som den gamla parikursen, 36 svenska mark kopparmynt för en riksdaler hamburger banco. Åtgärden var avsedd att hållas hemlig, men det blev helt naturligt snart tydligt åt vad håll politiken syftade, och detta utlöste omedelbart en våldsam spekulation i penningvärdets stegring eller kursens fall, så att kursfallet blev långt hastigare än avsikten hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free