Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Ekonomisk diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ekonomisk diskussion 227
fars bröder, Edvard Fredrik och Ephraim Otto Runeberg. Scheffer
och Leuhusen voro särskilt starkt påverkade av fransk litteratur men
hörde över huvud taget till de mest belästa av hithörande författare;
E. F. Runeberg utmärkte sig snarast för allt för stor självständighet
på det teoretiska området och förtjänar sin egen behandling.
Utan all jämförelse viktigast av alla 1700-talets författare i
ekonomisk-socialt hänseende var emellertid dåvarande komministern i
Österbotten Anders Chydenius, som plötsligt år 1765 lät en mängd
ultraradikala skrifter regna ned över offentligheten i Stockholm, där
han samtidigt satt i riksdagen som ledamot av prästeståndet; också i
denna egenskap författade han en lång rad inlägg. Chydenius’
stilistiska förmåga har haft få om ens något motstycke på
samhällsfrågornas område i Sverige. Han kan utan överdrift sägas vara en av de
mest fängslande författare på detta område som Sverige-Finland tills
dato har frambragt, och hans skrifter äro de enda inom denna stora
litteratur som ännu kunna anses leva, de äro fortfarande i stånd att
värma och lysa. Detta berodde egentligen ej på någon begåvning för
ekonomisk teori; tvärtom ägde Chydenius ganska måttlig tankeskärpa
och stod i detta hänseende tillbaka för åtskilliga samtida.
I stället var enkelheten i åskådning det ena av Chydenius’ mest
utmärkande drag, och han var redan därigenom en mycket god
exponent för upplysningstiden och den tidiga liberalismen, som han även
på de flesta andra sätt i ovanligt hög grad förkroppsligade. Denna
enkelhet i åskådning gjorde honom radikal i en alldeles ovanlig grad.
Han kunde över huvud taget aldrig stanna på halva vägen utan ville
röja upp med merkantilismens hela samhällsordning. Mot den ställde
han friheten som den enda men för alla ändamål tillräckliga
ledstjärnan. ”Jag talar allenast för det ena men välsignade ordet
friheten.” ”Fädernesland utan frihet och förtjänst är ett stort ord av
liten betydelse.” ”Friheten med torra bitar är ofta angenämare för
en människa än en ymnig föda under en annans välde.” ”Föreställ
dig icke friheten uti en enda näringsgren allena, ty då hinner du ej
långt, förrän du träffar motstånd och oredor; lös staten i dina tankar
på en gång från de band som fängsla honom.” Han angrep
produktplakatet, premier åt fiskerierna, utrikeshandelns reglering,
tjänste-hjonsstadgan, hela agrarlagstiftningen och mycket annat därjämte.
Denna radikala liberalism, elva år innan Adam Smith hade utgivit
Wealth of Nations, vittnar om en ovanlig andlig intensitet, och fastän
Chydenius t.o.m. i ovanlig grad var bam av sin tid, så var han ej
nämnvärt påverkad av några föregående författare, allra minst av
några utländska, som han redan genom sin brist på språkkunskaper
var avskuren ifrån att studera.
På sitt sätt ännu mer självständig var Chydenius genom sitt sociala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
