Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Ekonomisk diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ekonomisk diskussion 229
Redan före Frihetstidens slut hade Sverige fått sin nära nog ende
representant för fysiokratismen, i Gustaf IH:s guvernör, riksrådet
C. F. Scheffer. Han stod i förbindelse med de franska
fysiokra-terna och hyllades av dem som en gynnare vid sidan av sin senare
konung Gustaf HI. Emellertid gick Scheffer icke mycket på djupet
med den nya läran och hade ännu mindre möjligheter att ge den
någon väsentlig praktisk tillämpning, så att han har intresse
huvudsakligen genom sällsyntheten av sin åskådning inom svensk
litteratur.
Efter Frihetstiden erbjuder litteraturen icke på långt när ett lika
rikt innehåll som dessförinnan, och de olika författarna stodo långt
mer isolerade från varandra än de gjorde under Frihetstiden, då ett
inlägg plötsligt kunde väcka en våldsam diskussion med dussintals
skrifter och motskrifter. Detta saknade visserligen icke alldeles
motsvarigheter ens under den Gustavianska tiden men var då sällsynt,
och skrifterna voro av lägre kvalitet än de bästa under Frihetstiden.
Utan att utförligt behandla deras skrifter må emellertid nämnas två
författare som utgåvo ett par av de största ekonomiska arbetena
under perioden.
Den ene var en bankrutterad köpman vid namn Christian Ludvig
Jöranson, som under åren 1792—98 utgav arbetet Försök til et
systeme i Sveriges allmänna hushållning, och den andre en som
statsteoretiker för närvarande ganska mycket omtalad man, i sin
ungdom Gustaf HI:s sekreterare, sedermera envoyén P. O. von Asp,
som publicerade Försök att utreda och på ett ställe sammanföra de
första allmänna grundeme i stats-hushållnings-ämnen (1800—01),
vartill slöt sig Om myntväsendets och allmänna
hushålds-tillställ-ningens värkan och återvärkan på hvarannan (1804). De
förhoppningar som dessa boktitlar väcka om att en systematisk behandling
av de ekonomiska sammanhangen skulle ha försökts av författarna
infriades emellertid icke; alla arbetena äro mycket diffusa och
behandla utan större sinne för sammanhanget en mängd olika frågor. I
övrigt voro de två skribenterna mycket olika. Jöranson var en mer
än vanligt obalanserad och våldsam polemiker; tydligen under
intryck av egna förluster rasade han emot vad han kallade
”penning-vinglare och agiotörer”, ”egennyttans köpte slavar”, som enligt hans
mening hade vållat tidens många kursfluktuationer och strypt
krediten; emot detta ställde han anspråk på vad som endast kan kallas
ren inflation. I försvaret för sin ståndpunkt saknade han emellertid
ej originalitet, och på vissa punkter blir man vid läsning av hans bok
påmint om något bland det allra nyaste i den ekonomiska
litteraturen, den riktning som utgör en skapelse av den stora krisen och
depressionen efter 1929. I nästan allting var von Asp Jöransons mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
