Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Appendix 231
en avsevärd nedgång och sjönk t.o.m. under genomsnittet för
1600-talet. Ölkonsumtionen sjönk likaledes starkt.
Beträffande järnhanteringen preciserar den amerikanska upplagan
utvecklingen rörande arbetarlönerna. Lönerna föllo i förhållande till
priserna fram till 1765. Därefter inträffade en förbättring i
löneläget, men det gynnsamma förhållande — ur löntagarnas synpunkt —
mellan löner och priser, som rådde under perioden 1735—45,
återkom aldrig under perioden.
Strävandet att upprätta manufakturer kom enligt Heckscher i
konflikt med den förhärskande teoretiska doktrinen beträffande
utrikeshandeln, nämligen föreställningen om den positiva handelsbalansens
stora värde. De svenska manufakturarbetarnas yrkesskicklighet var
avgjort underlägsen arbetarnas i många andra länder. Att genom
statliga stödåtgärder uppnå någon export av svenska
manufakturprodukter var därför inte möjligt.
Byggnadshantverket kännetecknades inte av någon särskilt
kapitalistisk karaktär trots att medeltalet anställda per mästare låg avsevärt
högre än inom andra yrken. Förklaringen till de stora
företagsenheterna ligger delvis i den restriktiva skråpolitiken och delvis i den
stora yrkesskicklighet, som måste ha krävts av mästarna, vilka ju
måste vara sina egna arkitekter.
Den monopolistiska position, som intogs av skråna, förefaller inte
att ha resulterat i högre inkomster för hantverkarna. Dess betydelse
låg bl.a. däri att den lade hinder i vägen för de gesäller som inte voro
söner eller mågar till någon mästare att förvärva mästarbrev.
I avsnittet om skogsindustrierna tillägger Heckscher att
tjärexpor-ten fick ett stort uppsving genom det nordamerikanska frihetskriget,
då den engelska premieringen av tjära från kolonierna upphörde.
I avsnittet om den ekonomiska diskussionen kompletterar
Heckscher i den amerikanska upplagan skildringen av Christian Ludvig
Jöranson. I sitt försvar av sina inflationistiska rekommendationer är
Jöranson en förelöpare till Keynes och kan enligt Heckscher göra
anspråk på en tämligen framskjuten plats bland Keynes ”kättare”.
Befolkningsutveckling • Heckscher ansluter sig i detta avsnitt klart
och tydligt till Malthus befolkningsteori. En annan tolkning av
sammanhangen framföres av Gustaf Utterström i uppsatsen ”Some
Popu-lation Problems in Pre-Industrial Sweden” (The Scandinavian
Economic History Review. Vol. II, No. 2. 1954).
Utterström påpekar inledningsvis att Heckschers framställning har
ett betydande värde som den första enhetliga tolkningen av
befolkningsutvecklingen i Sverige under 1700-talet.
Innan de uppgifter, som tillhandahållas av befolkningsstatistiken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
