Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
kunna läggas till grund för en teori är det emellertid nödvändigt att
undersöka vilka ”externa” faktorer som kunna tänkas ha påverkat
befolkningsutvecklingen. Det kan röra sig om allmänna ekonomiska
förhållanden, klimat och väderlek, krig, hungersnöd, epidemier
etc.
I ett samhälle, där jordbruket är den alldeles dominerande
näringsgrenen, bestämmes det ekonomiska läget i huvudsak av skördeutfallet.
För att få ett begrepp om denna företeelse har Heckscher använt de
s.k. skördeomdömena. Utterström anser att dessas värde är
tvivelaktigt. Det finns i själva verket inga samtida skördeomdömen från
1700-talet. Sannolikt sammanställdes skördeomdömena först 1856 på
grundval av uppgifter i tabellkommissionens arkiv. Det föreligger
indicier enligt vilka dessa siffror skulle ha sammanställts med ledning
av markegångspriser på spannmål och kanske t.o.m. hänföra sig till
ett enda län. Priserna ha uttryckts i ord och sedan omvandlats till
siffror efter en fast skala. Utterström föredrager att inte använda sig
av dessa uppgifter utan vänder sig i stället till samtida material, i
huvudsak landshövdingarnas femårsberättelser.
Utterström söker också sammanställa sina informationer om
skördeutfallen med uppgifter om klimat och väderlek. Observationer om
temperaturen finnas från 1700-talets mitt. Serien för Stockholm från
1756 anses vara den bästa. Klimattypen har utforskats av C. E. P.
Brooks i uppsatsen ”The Climate of the First Half of the Eighteenth
Century” (Quarterly Journal of the Royal Meteorological Society,
LVI, 1930).
Från 1749 innehåller befolkningsstatistiken uppgifter om
dödsorsaker. Trots sina svagheter äro uppgifterna enligt Utterström av
stort värde. Särskilt gäller detta omdöme beträffande epidemier som
relativt lätt låta sig identifieras. För en stor del av perioden föreligga
läkarrapporter ställda till olika myndigheter.
Orsakerna till befolkningsökningen i Sverige under 1700-talet äro
enligt Utterström dunkla. Nettoreproduktionstalens utveckling mellan
1751 och 1950 har undersökts av Hannes Hyrenius i uppsatsen ”A
Methodological Study of Swedish Population changes during 200
years” (Population Studies, 1951). Under nästan alla de år på
1700-talet som undersökningen omfattar var nativiteten högre än som var
nödvändigt för att varje generation skulle reproducera sig.
Befolkningen ökade alltså kontinuerligt. Endast vid ett par tillfällen (1772
—73, 1783—85, 1790, 1800 och 1809—10) var nativiteten för låg
för att åstadkomma reproduktion. Alla dessa år karakteriserades av
svår hungersnöd och/eller krig.
Perioden 1720—1735 har, som Heckscher visat, vissa tydliga
demografiska karakteristika. Födelsetalen voro inte särskilt höga, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
