- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
232

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) kunna läggas till grund för en teori är det emellertid nödvändigt att undersöka vilka ”externa” faktorer som kunna tänkas ha påverkat befolkningsutvecklingen. Det kan röra sig om allmänna ekonomiska förhållanden, klimat och väderlek, krig, hungersnöd, epidemier etc. I ett samhälle, där jordbruket är den alldeles dominerande näringsgrenen, bestämmes det ekonomiska läget i huvudsak av skördeutfallet. För att få ett begrepp om denna företeelse har Heckscher använt de s.k. skördeomdömena. Utterström anser att dessas värde är tvivelaktigt. Det finns i själva verket inga samtida skördeomdömen från 1700-talet. Sannolikt sammanställdes skördeomdömena först 1856 på grundval av uppgifter i tabellkommissionens arkiv. Det föreligger indicier enligt vilka dessa siffror skulle ha sammanställts med ledning av markegångspriser på spannmål och kanske t.o.m. hänföra sig till ett enda län. Priserna ha uttryckts i ord och sedan omvandlats till siffror efter en fast skala. Utterström föredrager att inte använda sig av dessa uppgifter utan vänder sig i stället till samtida material, i huvudsak landshövdingarnas femårsberättelser. Utterström söker också sammanställa sina informationer om skördeutfallen med uppgifter om klimat och väderlek. Observationer om temperaturen finnas från 1700-talets mitt. Serien för Stockholm från 1756 anses vara den bästa. Klimattypen har utforskats av C. E. P. Brooks i uppsatsen ”The Climate of the First Half of the Eighteenth Century” (Quarterly Journal of the Royal Meteorological Society, LVI, 1930). Från 1749 innehåller befolkningsstatistiken uppgifter om dödsorsaker. Trots sina svagheter äro uppgifterna enligt Utterström av stort värde. Särskilt gäller detta omdöme beträffande epidemier som relativt lätt låta sig identifieras. För en stor del av perioden föreligga läkarrapporter ställda till olika myndigheter. Orsakerna till befolkningsökningen i Sverige under 1700-talet äro enligt Utterström dunkla. Nettoreproduktionstalens utveckling mellan 1751 och 1950 har undersökts av Hannes Hyrenius i uppsatsen ”A Methodological Study of Swedish Population changes during 200 years” (Population Studies, 1951). Under nästan alla de år på 1700-talet som undersökningen omfattar var nativiteten högre än som var nödvändigt för att varje generation skulle reproducera sig. Befolkningen ökade alltså kontinuerligt. Endast vid ett par tillfällen (1772 —73, 1783—85, 1790, 1800 och 1809—10) var nativiteten för låg för att åstadkomma reproduktion. Alla dessa år karakteriserades av svår hungersnöd och/eller krig. Perioden 1720—1735 har, som Heckscher visat, vissa tydliga demografiska karakteristika. Födelsetalen voro inte särskilt höga, medan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free