- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
233

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Appendix 233 dödstalen voro ovanligt låga. 1736—43 var situationen annorlunda. Nativiteten var högre än tidigare men mortaliteten hade ökat ändå mer. Medan folkmängden ökade starkt under den förra perioden inträffade under den senare en befolkningsminskning. I sin förklaring av denna utveckling avviker Utterström starkt från Heckscher. Heckscher har visat att missväxterna 1725—27 knappast alls medförde någon höjning av mortaliteten. Det minskade skördeutfallet berodde på de torra heta somrarna. Skilda delar av Sverige berördes på olika sätt av torkan. Södra Sverige drabbades hårdast medan norra Sverige fick medelmåttig eller god skörd. I Mälardalen var skörden något under normal. Skörden i rikets tätast befolkade delar, som tillika var de viktigaste jordbruksdistrikten, var sålunda lägre än normalt och närmade sig i vissa områden fullständig missväxt. Sannolikt drabbades vårsäden hårdare än höstsäden. En jämförelse mellan den regionala fördelningen av missväxten och nativiteten och mortaliteten följande år ger vid handen att ett nära samband uppenbarligen existerade, något som kan stärka tilltron till statistiken. Nativiteten och äktenskapsfrekvensen visa ett samband inte endast med skördeutfallet under det närmast föregående året utan också med de närmast föregående åren. Den låga mortaliteten 1720—35 sammanföll med en period av ovanligt torra och milda vintrar. Detta sammanträffande kan knappast vara en tillfällighet. Det svenska klimatet ställer höga krav på bostad och kläder och den fattiga befolkningens bostads- och bekläd-nadsstandard var uppenbarligen långt ifrån tillfredsställande. En provinsialläkarrapport från 1785 meddelar att till följd av de höga vedpriserna många barn dött av mässling. Ett förhållande, som spelade större roll var att en lång och sträng vinter förlängde vistelsen i ohygieniska och överbefolkade bostäder. En provinsialläkarrapport från 1819 skildrar hur människor och djur delade bostaden. Stränga vintrar voro särskilt ödesdigra för barn och åldringar. Inom dessa befolkningsgrupper utgör andningsorganens sjukdomar en vanlig dödsorsak. En undersökning av F. T. Berg, ”Årstidernas inflytande på dödligheten” (Statistisk tidskrift 1879) som omfattar perioden 1749—1872, visar ett tydligt samband mellan dödlighet och årstid. Mortaliteten var lägst på sommaren, steg på hösten och vintern och nådde sitt maximum på våren. Berg visar vidare att femårsmedeltalen för dödligheten under sex på varandra följande perioder 1776—1805 och 1811—15 steg. Sommartemperaturen var ovanligt hög under slutet av 1700-talet och Utterström anser att det finns ett samband mellan de höga som-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free