Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
234 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
martemperaturerna och dödligheten, beroende på värmens inflytande
på vissa infektionssjukdomar.
Perioden 1720—35 var i ovanligt hög grad fri från
landsomfattande epidemier. En förändring inträffade emellertid 1736. Våg efter
våg av epidemier, som sannolikt kommo från kontinenten, passerade
från detta år in över de nordiska länderna. En stor mängd rapporter
till myndigheterna 1736 rörande epidemier i olika landsändar gör att
Utterström anser sig kunna konstatera att mortalitetsökningen 1736
berodde på dessa epidemier. Skördarna voro på intet sätt katastrofalt
låga. Missväxter i början på 1740-talet försvagade befolkningens
motståndskraft, och kriget med Ryssland 1741—43 bidrog till
epidemiernas spridning. Västra Sverige drabbades mycket hårt; i Värmland
blev situationen närmast katastrofal.
Utterströms undersökning ger alltså intet stöd åt Heckschers
malthusianska tolkning av sammanhangen. Folkökningen 1720—35
var — bortsett från freden — beroende på gynnsamma
klimatförhållanden och en tillfällig nedgång i epidemifrekvensen. Den
följande periodens mortalitetsökning inleddes före missväxterna.
Även förändringar i befolkningens ålderssammansättning kunna
tänkas ha påverkat dödligheten. Födelsetalet kan ha påverkats av en
förändrad befolkningssammansättning och totalmortaliteten kan också
ha påverkats beroende på den regelmässigt relativt stora
bamadöd-ligheten.
Det är givetvis osäkert huruvida variationer i klimat,
epidemifrekvens och ålderssammansättning helt kunna förklara
befolkningsutvecklingen. Men Utterström anser det alldeles klart att dessa
faktorer i varje fall måste beaktas. Teorien om ett konstant
befolkningstryck på näringsutrymmet ter sig i så fall ytterst problematisk.
Det kan emellertid fastslås, att livsmedelsbrist endast i
undantagsfall var den enda orsaken till ökad mortalitet och nästan aldrig den
huvudsakliga orsaken. Epidemier, stundtals i kombination med krig
och hungersnöd, klimatförhållanden, väderlek, bostadsstandard och
hygien spelade betydelsefulla roller.
Att dödligheten under vissa perioder var exceptionellt stor,
medförde givetvis ett minskat antal kvarlevande inom de åldersklasser,
som fötts under dessa perioder. Missväxterna voro i dessa fall av
särskild betydelse, då de inverkade inte endast på mortaliteten, utan
också på nativitet och äktenskapsfrekvens.
Utterström hävdar vidare, att Heckschers malthusianska
befolkningsteori leder till en underskattning av de medicinska faktorernas
betydelse.
I detta sammanhang är bamadödligheten av särskilt intresse.
Dödligheten i åldem 1—5 år var under 1700-talet mycket hög. Föränd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
