- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
234

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

234 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) martemperaturerna och dödligheten, beroende på värmens inflytande på vissa infektionssjukdomar. Perioden 1720—35 var i ovanligt hög grad fri från landsomfattande epidemier. En förändring inträffade emellertid 1736. Våg efter våg av epidemier, som sannolikt kommo från kontinenten, passerade från detta år in över de nordiska länderna. En stor mängd rapporter till myndigheterna 1736 rörande epidemier i olika landsändar gör att Utterström anser sig kunna konstatera att mortalitetsökningen 1736 berodde på dessa epidemier. Skördarna voro på intet sätt katastrofalt låga. Missväxter i början på 1740-talet försvagade befolkningens motståndskraft, och kriget med Ryssland 1741—43 bidrog till epidemiernas spridning. Västra Sverige drabbades mycket hårt; i Värmland blev situationen närmast katastrofal. Utterströms undersökning ger alltså intet stöd åt Heckschers malthusianska tolkning av sammanhangen. Folkökningen 1720—35 var — bortsett från freden — beroende på gynnsamma klimatförhållanden och en tillfällig nedgång i epidemifrekvensen. Den följande periodens mortalitetsökning inleddes före missväxterna. Även förändringar i befolkningens ålderssammansättning kunna tänkas ha påverkat dödligheten. Födelsetalet kan ha påverkats av en förändrad befolkningssammansättning och totalmortaliteten kan också ha påverkats beroende på den regelmässigt relativt stora bamadöd-ligheten. Det är givetvis osäkert huruvida variationer i klimat, epidemifrekvens och ålderssammansättning helt kunna förklara befolkningsutvecklingen. Men Utterström anser det alldeles klart att dessa faktorer i varje fall måste beaktas. Teorien om ett konstant befolkningstryck på näringsutrymmet ter sig i så fall ytterst problematisk. Det kan emellertid fastslås, att livsmedelsbrist endast i undantagsfall var den enda orsaken till ökad mortalitet och nästan aldrig den huvudsakliga orsaken. Epidemier, stundtals i kombination med krig och hungersnöd, klimatförhållanden, väderlek, bostadsstandard och hygien spelade betydelsefulla roller. Att dödligheten under vissa perioder var exceptionellt stor, medförde givetvis ett minskat antal kvarlevande inom de åldersklasser, som fötts under dessa perioder. Missväxterna voro i dessa fall av särskild betydelse, då de inverkade inte endast på mortaliteten, utan också på nativitet och äktenskapsfrekvens. Utterström hävdar vidare, att Heckschers malthusianska befolkningsteori leder till en underskattning av de medicinska faktorernas betydelse. I detta sammanhang är bamadödligheten av särskilt intresse. Dödligheten i åldem 1—5 år var under 1700-talet mycket hög. Föränd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free