- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
235

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Appendix 235 ringar av dödligheten inom dessa åldrar påverkade kraftigt den totala mortalitetssiffran. Den sjukdom som orsakade den största bamadödligheten, var smittkoppor. Det är därför av intresse att närmare studera denna sjukdom i samband med skördeutfallen. En svaghet i källmaterialet är att före 1773 statistiken inte skiljer mellan mässling och smittkoppor, men det är rimligt att antaga att stora mortalitetsökningar kunna sättas i samband med den senare sjukdomen. Under åren 1751—52 uppgick dödligheten i smittkoppor och mässling till ca 18 000. Skörden hade varit god. Antalet dödsfall började öka 1756 efter en god skörd och nådde sitt maximum under hungeråret 1757. 1758 var hungersnöden svår medan epidemien befann sig på tillbakagång. 1756—58 dogo totalt 25 000 bam av mässling och smittkoppor. Åren 1762—63 inträffade åter en kraftig ökning av dödligheten i dessa sjukdomar. Skörden hade varit under den normala. 1768—69 inträffade efter normala skördar en ny dödlighetsökning. Den stora dödligheten 1773 inträffade samtidigt med en svår hungersnöd, medan mortaliteten inte var särskilt hög 1772, trots att försörjnings-förhållandena då voro nästan lika svåra som 1773. Den svåraste smittkoppsepidemi som är känd i Sverige inträffade efter goda skördar åren 1778—79. Under hungeråret efter 1780 var smittkoppsdödlig-heten relativt låg. 1784 nådde dödligheten ett nytt maximum. Maxi-mitalen under de följande femton åren (1789 efter normal skörd och 1795 efter missväxt) voro avsevärt lägre än tidigare. Den sista verkligt stora smittkoppsepidemien inträffade i Sverige år 1800. Aren 1798—1800 kännetecknades av missväxt. Smittkoppscyklarna och skördecyklarna sammanfalla sålunda inte. Då de förra var långa och de senare korta sammanfalla stundtals år med missväxt och år med kraftiga epidemier. Missväxterna torde också ha utövat ett sekundärt inflytande på smittkoppsdödligheten. När ett ökat antal tiggare till följd av svår hungersnöd drog genom landet måste infektionsrisken ha ökat. Hungern minskade också motståndskraften mot sjukdomarna. I en granskning av ”Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, II” i Rig nr 1, 1950 diskuterar David Hannerberg befolknings-statistiken ur källkritisk synpunkt. Hannerberg hävdar att felaktigheter förekomma i första ordningens sammandragstabellers (d.v.s. kon-traktstabellernas) uppgifter om födda och döda under perioden 1721 —35. Vid en undersökning av det befolkningsstatistiska materialet för Närke har Hannerberg kunnat definiera felen genom jämförelse med de bevarade kyrkböckerna. Det visar sig att luckor i begravnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free