Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
236 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
längderna uppkommit, när en präst dött. Sannolikt har det också
inträffat att inga böcker förts. När nu kontraktssammandragen
upprättades år 1736 har man uppenbarligen endast räknat samman vad som
fanns antecknat. Genom jämförelser med annat material är det
möjligt att komplettera kontraktssammandragen. Vid
Närkesundersök-ningen visade det sig sålunda nödvändigt att öka antalet födda med
ungefär en tiondel och antalet döda med ungefär en åttondel. Om
samma justering utföres på Heckschers material, erhålles för 1720
en något högre folkmängd än den Heckscher framräknat. För
perioden 1721—35 blir det relativa födelsetalet 35.7 promille i stället för
32.4 promille och dödstalet 23.9 promille i stället för 21.2 promille.
Heckschers mortalitets- och nativitetssiffror äro sålunda enligt
Han-nerberg inte användbara för en detaljerad statistisk analys.
I ”Minnesskrift med anledning av den svenska
befolkningsstatisti-kens 200-åriga bestånd” (Statistiska meddelanden. Ser. A. Band
VI: 4. Stockholm 1949) har C.-E. Quensel diskuterat tillförlitligheten
i befolkningsdata från den första tjugofemårsperioden av
tabellverkets tillvaro. Vid det praktiska utförandet av statistiken förelågo
enligt Quensel många felkällor. Sålunda förefinnes ingen möjlighet
att kontrollera de primära tabellerna, sockentabellerna. Utan att i
detalj ingå på Quensels granskning kan det dock konstateras att
många felaktigheter föreligga i den äldsta statistiken och att en
revision ter sig alldeles nödvändig, i varje fall innan regionala studier
kunna företagas. Det temporära förloppet i stort skulle dock inte
ändras av en dylik revision, varför de ”bidrag som
befolkningsstatisti-ken lämnar för kännedom om vårt lands utveckling under dessa år
kvarstå orubbade”.
Samhällsstruktur • I sin ovannämnda recension granskar
Hanner-berg även ståndsstatistiken. Som den källkritiska huvudfrågan
betraktas primäruppgifternas konsekvens. Det finns anledning att
förmoda att normerna för olika prästers redovisning av stånd och yrken
varit varierande. Hannerberg hänvisar till Bertil Hedenstiernas
granskning av Värmdö sockens tabellverk i ”Stockholms skärgård”
(Stockholm, 1949), där det framhålles att ”yrkes- och
kategoritabeller äro sämst och praktiskt taget värdelösa”. Även om ett dylikt
omdöme inte får generaliseras, är det uppenbart att ståndsstatistikens
primärmaterial bör underkastas en omfattande källkritisk granskning
innan den kan användas som underlag för slutsatser.
De ekonomiska resursernas ändringar • I uppsatsen ”New Light
on Eighteenth Century Sweden” (The Scandinavian Economic
History Review. Vol. I. No. 2 1953) har Bertil Boethius bl.a. närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
