- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
236

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

236 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) längderna uppkommit, när en präst dött. Sannolikt har det också inträffat att inga böcker förts. När nu kontraktssammandragen upprättades år 1736 har man uppenbarligen endast räknat samman vad som fanns antecknat. Genom jämförelser med annat material är det möjligt att komplettera kontraktssammandragen. Vid Närkesundersök-ningen visade det sig sålunda nödvändigt att öka antalet födda med ungefär en tiondel och antalet döda med ungefär en åttondel. Om samma justering utföres på Heckschers material, erhålles för 1720 en något högre folkmängd än den Heckscher framräknat. För perioden 1721—35 blir det relativa födelsetalet 35.7 promille i stället för 32.4 promille och dödstalet 23.9 promille i stället för 21.2 promille. Heckschers mortalitets- och nativitetssiffror äro sålunda enligt Han-nerberg inte användbara för en detaljerad statistisk analys. I ”Minnesskrift med anledning av den svenska befolkningsstatisti-kens 200-åriga bestånd” (Statistiska meddelanden. Ser. A. Band VI: 4. Stockholm 1949) har C.-E. Quensel diskuterat tillförlitligheten i befolkningsdata från den första tjugofemårsperioden av tabellverkets tillvaro. Vid det praktiska utförandet av statistiken förelågo enligt Quensel många felkällor. Sålunda förefinnes ingen möjlighet att kontrollera de primära tabellerna, sockentabellerna. Utan att i detalj ingå på Quensels granskning kan det dock konstateras att många felaktigheter föreligga i den äldsta statistiken och att en revision ter sig alldeles nödvändig, i varje fall innan regionala studier kunna företagas. Det temporära förloppet i stort skulle dock inte ändras av en dylik revision, varför de ”bidrag som befolkningsstatisti-ken lämnar för kännedom om vårt lands utveckling under dessa år kvarstå orubbade”. Samhällsstruktur • I sin ovannämnda recension granskar Hanner-berg även ståndsstatistiken. Som den källkritiska huvudfrågan betraktas primäruppgifternas konsekvens. Det finns anledning att förmoda att normerna för olika prästers redovisning av stånd och yrken varit varierande. Hannerberg hänvisar till Bertil Hedenstiernas granskning av Värmdö sockens tabellverk i ”Stockholms skärgård” (Stockholm, 1949), där det framhålles att ”yrkes- och kategoritabeller äro sämst och praktiskt taget värdelösa”. Även om ett dylikt omdöme inte får generaliseras, är det uppenbart att ståndsstatistikens primärmaterial bör underkastas en omfattande källkritisk granskning innan den kan användas som underlag för slutsatser. De ekonomiska resursernas ändringar • I uppsatsen ”New Light on Eighteenth Century Sweden” (The Scandinavian Economic History Review. Vol. I. No. 2 1953) har Bertil Boethius bl.a. närmare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free