Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Appendix 237
granskat de gårdsräkenskaper som ligga till grund för Heckschers
framställning av levnadsstandardens förändringar under bl.a.
1600-och 1700-talen. De budgeter som Heckscher har begagnat sig av äro
publicerade i ”Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, II” och
innehålla nedanstående varuslag och kvantiteter. David Hannerberg
har i ”Närkes landsbygd” (Göteborg 1949) kunnat justera måttet
”tunna”. Spannmålskvantiteten för år 1661 har omräknats i enlighet
med Hannerbergs resultat. Omräkningen angives inom parentes.
Livsmedelsbudgeter. (Kglperson)
Gripsholms slott Lantarbetare vid
1661 Tullgarn 1731
Spannmål................... 400 (366) 458
Kött och fläsk............ 35.7 26.6
Fisk........................ 34 40.8
Salt...................... 11.3 —
Ärter......................... — 24.4
Det finns enligt Boethius ingen anledning att betvivla budgeternas
riktighet. Däremot är det tvivelaktigt om de äro representativa för
konsumtionen i allmänhet.
I detta sammanhang tar Boethius upp några agrarhistoriska
problemställningar. Den än så länge obefintliga konstruktiva
agrarhistorien borde analysera byorganisationen utifrån balansen mellan
spannmålsodling och boskapsskötsel. Denna balans var bestämd av
erfarenheten och hade sin grund i behovet av gödsel. Det är tydligt att den
väsentliga grundvalen för den gamla agrara ekonomien hade
underminerats redan på 1700-talet. Boethius hänvisar här till de
forskningsresultat som framlagts av M. Sjöbeck och L. G. Romell, vilka i
synnerhet ha betonat betydelsen av grundvattensförhållandena och
den fortgående uttorkningen, förorsakad av landhöjningen. En
undersökning av Sjöbeck, ”Iakttagelser rörande den bebyggelsehistoriska
utvecklingen omkring den forna Kafjärden i Södermanland”
(Fom-vännen 1947) ger här betydelsefull information. Byarna voro
ursprungligen lokaliserade till myrmarkerna, och byekonomien
baserades på foderproduktion. Allteftersom landhöjningen och uttorkningen
fortskred blev det nödvändigt att inskränka boskapsskötseln till
mindre produktiva skogsområden. De tidigare myrmarkerna
förvandlades till åker.
Denna uttorkning utgjorde bakgrunden till den av Heckscher
beskrivna förändringen i det svenska jordbrukets struktur, nämligen den
fortskridande nedgången i boskapsskötseln och den motsvarande
utvidgningen av den odlade jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
