- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
238

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

238 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) Boèthius indelar boskapsskötseln i två kategorier, nämligen den som är inriktad på köttproduktion och den som är inriktad på produktion av mejeriprodukter. Den förra typen dominerar i områden med gynnsamma villkor för bryggning och vinproduktion och den andra förekommer i områden med god tillgång på betesmarker och liten tillgång på odlingsbar jord. Av vad som tidigare sagts i fråga om sekulära förändringar i jordbrukets grundförutsättningar är det rimligt att antaga, att före den här aktuella perioden det mjölkproducerande jordbruket var kraftigare utvecklat i de flesta slättbygds-områdena. Av Heckschers källor framgår att boskapsskötseln snabbt gick tillbaka på slättbygdernas herrgårdar. Sannolikt berörde denna utveckling också bondgårdarna, ehuru utvecklingen här troligen inte gick så fort. Hannerbergs resultat i ”En Närkesockens folkmängd och spann-målskonsumtion på 1690-talet” (Studier tillägnade Helge Nelson. Lund 1942) visar en hög spannmålskonsumtion. Utifrån dessa forskningsresultat anser sig Boèthius kunna antaga att konsumtionen inom bondebefolkningen inte dominerades av spannmål på samma sätt som herrgårdarnas budgeter utvisa. Detta gäller också de backstugusittare och torpare som hade möjlighet att hålla boskap. Man måste därför enligt Boèthius avstå från att använda livsmedelsbudgeterna på så sätt som Heckscher gjort. Skiftesväsende • I sin granskning av ”Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, II” tar Hannerberg också upp några problemställningar kring skiftet och diskuterar också jordfördelningen före skiftet. Denna sistnämnda företeelse har i ”Svenskt arbete och liv” närmast hänförts till framställningen av det medeltida jordbruket. Hannerberg efterlyser en framställning av byarnas storlek och dennas inverkan på arbetsorganisationen under tegskiftet. Även Heckscher har i det recenserade arbetet framhållit önskvärdheten av en dylik undersökning. Hannerberg framhåller att en sådan kunde ge bakgrunden till en bedömning av klagomålen över tegskiftets olägenheter. Redan nu är det emellertid antagligt att arbetet på åkem i de små eller medelstora byarna i östra Mellansverige måste ha gått någorlunda utan friktioner. I dessa byar rådde nämligen en ”rejäl” och regelbunden jordfördelning. Sannolikt var det värre på andra håll. Det enda material, som kan ge information beträffande jordens indelning är de många lantmäterikartor som finnas bevarade. De kartor som genomgåtts äro alltför fåtaliga för att utan vidare kunna anses representativa. Det är alldeles omöjligt att utan ytterligare forskning uttala sig om hur pass allmän den jordindelning var som rådde i t. ex. Bäcks by.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free