- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
239

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Appendix 239 Vad tegarnas utseende beträffar framhåller Hannerberg att deras långa och smala form kan ha haft sin motivering i jordbrukstekniken, speciellt vad beträffar plogning och harvning. Även vid ensamma gårdar hade tegarna ett dylikt utseende och efter skiftesreformerna delades åkern gärna i långa smala tegar. Antagligen vållades disproportionen i tegarnas form snarare av för korta än för långa tegar. Järnhantering • I sin tidigare omnämnda recension diskuterar Hannerberg också järnhanteringen. I två diagram (XVI och XVII) i ”Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, II” har Heckscher framställt prisutvecklingen för stångjärn, tackjärn och träkol samt smideslönerna, omfattande perioden 1732—1815. Det första diagrammet innehåller indextal beräknade på rörliga femårsmedeltal. Perioden 1736/40 är bas = 100. I det andra diagrammet har stångjärnsindex satts = 100. Övriga indices ha sedan omräknats i förhållande till stångjärnsindex. Heckscher är medveten om att det mot detta förfaringssätt kan invändas att läget under 1730-talet kan ha varit exceptionellt. Ett dylikt förhållande skulle då påverka slutsatserna. Hannerberg ställer sig tveksam till valet av basperiod. Skälet härtill är att den svenska jämprisnivån, vilken i allmänhet följde den inhemska prisnivåns fluktuationer, avvek från dessa i negativ riktning under basperioden och 1740-talets tidigare del. Anledningen härtill får sökas i avsättningssvårigheter på den engelska marknaden. Om det nu förhåller sig så att järnpriserna under basperioden voro pressade i förhållande till den inhemska prisnivån, skulle vid en senare jämprisstegring indexkurvan för järnet komma att ligga över kurvan för den inhemska prisnivån. Under dylika förhållanden betvivlar Hannerberg att basperioden är lämpligt vald. Det är påfallande att indexkurvorna från 1740-talet och till början av 1800-talet löpa tämligen parallellt. Tackjämskurvan ligger överst, stång jämskurvan nedanför och träkolspriskurvan och smides-lönekurvan lägst, inflätade i varandra med träkolskurvan som regel i det högre läget. Som prov väljer Hannerberg en annan basperiod nämligen 1750/54. Heckschers undersökning visar ”att tackjärnspriserna enbart under fem år av hela den 84-åriga period, som är representerad, visade mindre uppgång i förhållande till stångjärnspriserna än 1736/40”. Användes den nya basperioden blir resultatet helt annorlunda. Fem år av åttiofyra blir sextiofem år av åttiofyra. Träkolets prisutveckling blir så gott som parallell med stångjärnets fram till 1780-talets senare del för att sedan undergå en gynnsammare utveckling under 1790- och 1810-talen och en ogynnsammare under 1800-talets första år. Arbetslönerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free