- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
240

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

240 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) ha ett växlande förlopp men hålla i allmänhet takten med stångjärns-priserna från 1750-talet till sekelskiftet. Hannerberg framhåller att en metod som tillåter en enda femårsperiod att sätta sin prägel på hela förloppet inte kan accepteras. Smideslönerna diskuteras av Bertil Boethius i den förut omnämnda uppsatsen. Heckschers framställning grundar sig på framräknade reallöner för nio arbetare vid fyra bruk. Boethius invänder att detta relativa fåtal arbetare knappast utan vidare kan betraktas som representativt. Även Hannerberg uttrycker i sin recension tvivel på materialets representativitet. De varor som arbetarna togo ut från bruksmagasinet måste enligt Boethius ha varierat allt efter familjernas sammansättning. Antagligen påverkades reallönerna starkast av den betalning in natura som utgick i spannmål. Ett närmare studium av denna faktor avslöjar nya svårigheter. Om spannmålen var billigare vid bruket än på öppna marknaden, medförde ökade spannmålsuttag en reell lönehöjning. Å andra sidan kunde bruket göra sig en vinst genom att debitera arbetarna spannmålsuttag till dagspriser, under förutsättning att spannmålen tidigare inköpts till ett lägre pris. Heckscher har visat att spannmålsuttagen vid Gimo voro störst under depressionerna på 1730- och 1740-talen, under 1750- och 1760-talens inflation och under kris- och missväxtåren vid sekelskiftet. Så länge dessa variationer inte studerats är det omöjligt att använda Heckschers material för att få ett begrepp om reallöneutvecklingen. Manufakturer • Heckschers framställning av den merkantilistiska regleringspolitikens misslyckande beträffande manufakturerna överensstämde i hög grad med den nyklassiska ekonomiska teoriens värderingar, vilka hade en övertygad anhängare i Heckscher. En helt annan samhälls- och historiesyn kommer till uttryck i Per Nyströms avhandling ”Stadsindustriens arbetare före 1800-talet” (Den svenska arbetarklassens historia. Stockholm 1955). Nyström framhåller att den materialistiska historieuppfattningen haft stor betydelse för hans arbete. Hans av Marx influerade historiesyn kommer honom att ställa sina problem ur klassmotsättningarnas perspektiv, ett grepp som medför att uppmärksamheten riktas på tidigare i hög grad förbisedda företeelser. I detta sammanhang är det emellertid endast möjligt att taga upp en frågeställning som direkt anknyter till och polemiserar mot Heckschers framställning. Heckscher framhåller, utan att närmare diskutera förhållandet, att det totala antalet arbetare inom manufakturerna sjönk från 1760-talet till sekelskiftet. Samma tendens uppvisar också antalet vävstolar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free