- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
241

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Appendix 241 inom textilmanufakturerna. Mot denna bakgrund ter det sig emellertid egendomligt att produktionsvärdet inom näringsgrenen steg under samma period. Om man i motsats till Heckscher i stället för arbetarantal och vävstolsantal vid en bedömning av manufakturerna under 1700-talets senare del utgår från tillverkningsvärdet blir slutsatsen snarast att man här har att göra med en näringsgren som tillfrisknat och stabiliserats efter 1760-talets krisår. Nyström anser det emellertid inte möjligt att utan vidare draga en dylik slutsats. Källmaterialet har inte närmare undersökts och i varje fall är det realistiskt att betrakta uppgifterna om tillverkningsvärdena som osäkra. Även sedan Heckschers beräkningar förefalla att ha eliminerat den osäkerhetsfaktor, som det starkt fluktuerande penningvärdet utgör, kvarstå dock vissa svagheter. Den samtida lagervärderingen kan upptaga ansenliga partier ej säljbara varor till för höga priser. Men enligt Nyströms mening finns det knappast anledning att antaga, att skillnaden mellan bokföringsvärdet och det realistiska försäljningsvärdet ökat under perioden. Nyström anser att då enbart tillverkningsvärdet inte ger någon grund för en bedömning av manufakturernas utveckling är det nödvändigt att utföra undersökningar efter andra linjer. Nyström inleder med att ge en översikt över manufakturbranschernas inbördes storleksförhållanden. Som absolut dominerande framstår textilbranschen, varav enbart yllemanufakturerna sysselsatte 60 % av samtliga manufakturarbetare. På 1740-talet förefaller textilindustrien som helhet att ha sysselsatt omkring 84 % av det totala antalet manufakturarbetare. Vad beträffar de andra branscherna är det endast tobaksmanufakturerna som sysselsatte ett nämnvärt antal arbetare. Denna branschs andel av det totala arbetarantalet uppgick till omkring 10 %. Återstoden, ca 6 %, fördelades på ett antal tillverk-ningsgrenar i mycket blygsam skala. De flesta arbetarna voro mycket löst knutna till respektive manufaktur. Detta gäller framför allt textilindustrien. Inom denna bransch var spinnerskorna den dominerande gruppen. Tillsammans med vissa andra grupper manliga specialarbetare redovisas de under beteckningen ”diversearbetare”. Spinnerskorna voro till största delen hemarbetare och de drabbades i hög grad av fluktuationerna i arbetstillgången. De tidigare redovisade totalförändringarna inom manufakturerna fördelade sig synnerligen ojämnt på de olika branscherna. Ökningen i tillverkningsvärdena kom nästan helt på sockerbruken, tobaksfabri-kerna och småmanufakturerna. Dessa minskade heller inte sitt arbetarantal. Under de båda perioder, vilka Nyström underkastat en komparativt statistisk analys, nämligen 1761—65 och 1791—95, visade de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free