- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
243

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Appendix 243 faktum att arbetarantalet sjönk. Som andra tänkbara förklaringsgrunder till denna utveckling nämner Nyström effektivare organisation och ökat köp av garn tillverkat i hemslöjden på landsbygden. Ett problem av intresse är i vad mån manufakturerna var beroende av statligt understöd och kredit. Nyström baserar här sin undersökning i huvudsak på räkenskapsmaterial från några textilföretag i Stockholm samt bouppteckningar och konkurshandlingar. Han gör dock inte anspråk på att med detta material kunna ge en fullständig bild av utvecklingen. De fasta anläggningarna voro föga kapitalkrävande i förhållande till råvaror och löner. Det var alltså för dessa båda senare ändamål som krediten framför allt behövdes. Manufakturerna måste också räkna med att avnämarna voro i behov av långa krediter. Manufakturisten hade möjlighet att själv uppköpa sina råvaror på kredit. I transaktioner med utlandet synes detta ha varit det normala. Ville han ha inhemsk kredit var han som regel hänvisad till reverslån. Därutöver förekom också statlig kreditgivning. Denna lånemöjlighet utnyttjades livligt. Men Nyström anser att man bör undvika att överdriva dess betydelse för företagsfinansieringen. Det har vid stickprovsundersökningar endast påträffats ett fall där den offentliga krediten spelat en grundläggande roll. Även om sålunda den statliga krediten varit betydelsefull i enskilda fall förefaller ett dylikt förhållande inte att ha varit någon allmängiltig företeelse. Manufakturernas krediter tyckas till övervägande del ha härstammat från handelns ordinarie kreditkällor, såsom varukre-diter, reverslån och förlagslån, vilka senare former förefalla att i högre grad än den statliga krediten ha tagit toppriskerna. Nyströms slutsats blir sålunda att, förutsatt att materialet är bärkraftigt, manufakturerna inte voro några ”politiska drivhusblomster”. Men undantag från denna regel föreligga. Manufakturerna utgjorde en normal företagsform vid sidan av andra och betraktades som goda och dåliga kreditobjekt allt efter växlande konjunkturer och företagarens duglighet. Hantverkarna • Ernst Söderlund har i ”Hantverkarna. II. Stormaktstiden, frihetstiden och gustavianska tiden” (Den svenska arbetarklassens historia. Stockholm 1949) givit en detaljerad skildring av stadshantverkarnas historia. Arbetets omfång i förhållande till här disponibelt utrymme medför att endast några få av arbetets många problemställningar kunna tagas upp till behandling. Från mitten av 1700-talet föreligger en någorlunda fullständig statistik över städernas hantverkare, som kan kompletteras med uppgifter rörande befolkningens yrkesfördelning, hämtade ur stånds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free