- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
252

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Förutsättningar och innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252 Det stora genombrottet (1815—1914) att det dessförinnan hade varit den mest konservativa eller oföränderliga näringen. I samband med hela denna andliga klimatförändring företogs en nästan fullständig utrensning av den näringsreglering som närmast härstammade från merkantilismen men som i verkligheten till stor del planlöst hade övertagits från Medeltiden. I jämförelse med vad som på det sättet förverkligades kom t.o.m. en sådan radikalism som Chydenius’ till sist att te sig ganska tam. I samband med denna sinnesändring, primärt mer som dess verkan än som dess orsak men sekundärt också i hög grad som orsak, har man att uppfatta folkökningen. Att den var sekundär framgår av att dess innebörd icke låg i ökad vilja att sätta bam i världen utan i att flere födda barn levde över, med andra ord icke i ökad nativitet utan i minskad mortalitet. Dödlighetens nedgång var sannolikt till någon del föranledd av förbättrad socialhygien och läkarvård, fastän dessa företeelser kanske mindre inverkade på folkmängdens storlek än på de levandes hälsa och därigenom på deras effektivitet. Det är ganska lätt att visa att huvudanledningen till dödlighetens nedgång låg i bättre försörjning, framför allt bättre näring, och att alltså de medicinska förbättringarna huvudsakligen voro det medel att låta befolkningen överleva som kom till användning. Men sedan folkökningen ändå hade blivit verklighet, så fick den en ytterligt stark inverkan på alla de andra sociala faktorerna. Förändringen var kanske mindre i Sverige eller i Norden än i flertalet länder, ty folkmängdsöverskottet under 1700-talet kan åtminstone tänkas ha varit större hos oss än i flertalet andra länder; men också här blev förändringen under 1800-talet mycket viktig. Mot en folkökning under senare hälften av 1700-talet på 5.5 %o om året steg folkökningen i Sverige under 1800-talets två hälfter till 8.1 resp. 7.6; och den — i och för sig ganska svaga — nedgången under 1800-talets senare hälft berodde icke på nedgång i den naturliga folkökningen utan på utvandring. 1800-talets folkökning har säkerligen varit utan motsvarighet under något föregående århundrade av Sveriges eller mänsklighetens historia. Städernas tillväxt, urbaniseringen, var ännu en annan och för Sveriges del mer genomgripande sida av förändringen; den sammanhängde såväl med industrialiseringen som med folkökningen. Mot en andel för städerna av 10 % ännu år 1850 har andelen 1940 blivit 44 % (sammanlagt för städer och stadsliknande samhällen, munici-palsamhällen, som saknade motstycke i äldre tider). T.o.m. denna senare siffra är för låg om man vill lära känna folkmängden i alla tättbebyggda samhällen; det erbjuder någon ledning för att bedöma denna fråga när det tillägges att gruppen av kommuner med över hälften av befolkningen sysselsatt inom jordbruket år 1935 icke innefattade mer än 41 % av totalbefolkningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free