Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Förutsättningar och innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förutsättningar och innebörd. 253
Levnadsstandardens förändringar voro också helt naturligt mycket
stora, och lika naturligt är att förbättringen inom industrien var
starkare än inom jordbruket. Ty en näring som står stilla eller går
tillbaka i jämförelse med andra har alltid svårare att kvarhålla de
effektivare befolkningselementen, redan på grund av oförmåga att betala
lika höga löner som det är möjligt att göra i de framåtgående
näringarna; överföringen av arbetskraft till de växande från de
hop-krympande näringarna har i själva verket denna lönedifferens till
huvudförutsättning. Men för arbetare i båda kategorierna av näringar
var förbättringen i standard säkerligen starkare än någonsin förr inom
loppet av ett enda århundrade. Detta var resultatet av det faktum att
folkmängden, trots sin absolut taget mycket starka tillväxt, fick en
tendens att icke växa i proportion till näringsmedlens tillväxt, vilket
var vad som möjliggjorde större resurser per invånare.
Till stor del skapade århundradet en ny människa, med nya vanor
och ny syn på tillvaron. Företeelsen belyser ganska slående
ärftlighetens mycket begränsade verkan på det andliga området. Ty det var
i allt väsentligt bärarna av oförändrade arvsfaktorer som nu fingo en
helt arman karaktär än deras förfäder under alla föregående
århundraden; historien handlar allra främst just om hur mänskligheten
har fått ett helt nytt andligt innehåll utan ändringar i fysiologiska
egenskaper.
Om det enastående i 1800-talets utveckling kan det icke råda något
tvivel. Visserligen förlorar det förflutna aldrig sitt grepp om vad som
har avlöst det, men sådant hindrar icke att det denna gång gick i
graven i högre grad än någonsin förr på lika kort tid. I Sverige,
liksom delvis på fastlandet, är det dock icke fråga om någon egentlig
revolutionär omvälvning, om man därmed menar en förändring som
kommer mycket plötsligt och skapar starka rubbningar. T.o.m. i fråga
om England har man tidigare alldeles överdrivit förändringarnas
snabbhet och skadeverkningar; men den revolutionära prägeln var
dock starkast där — möjligen med undantag av Förenta staterna. Det
förhållandet att England gick i spetsen och tog första stöten
underlättade en mjuk övergång i andra länder, ävensom åtgärder mot
därigenom förutsebara olägenheter. Det var i hög grad fallet hos oss.
För Sveriges del tillhörde den största förändringen periodens sista
fyrtio år, efter 1870, fastän den också tidigare hade varit mycket
större än under de tidigare århundradena. A andra sidan är det ännu
i dag icke lätt att säga om de hundra åren 1815—1914 komma att
förbli en lika unik företeelse framåt som de ha varit det bakåt; i
denna stund förefaller detta emellertid alls icke otänkbart eller ens
osannolikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
