Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Järnhantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
260 Det stora genombrottet (1815—1914)
än träkolsugnarna och ha därför spelat huvudrollen för övergången
till större enheter i järnhanteringens första led, vilket utgör ännu en
sida i dess utveckling. Lägger man till grund något mer normala år
än 1939, exempelvis 1935, så får man nästan sex gånger så stor
medeltillverkning per dygn och masugn i en koksmasugn som i en
träkols-masugn (162.20 mot 27.46 ton). Antalet koksmasugnar är alltså i
jämförelse med produktionen lika mycket lägre i förhållande till
träkolsugnarna som tillverkningskvantiteten per masugn är större.
En huvudtendens i utvecklingen har dessutom över hela linjen
varit nedgång i antalet ugnar, dvs. ökning i deras storlek; detta har
varit en långt äldre företeelse än den som sammanhänger med
koks-ugnarnas genombrott och har alltså gällt även för träkolsugnarna.
Ett av de mest slående exemplen på en plötslig ökning utgör
Domn-arvets tillkomst i slutet av 1870-talet, då det ensamt ersatte nitton
olika verk spridda över en stor del av Dalarna. Följande tal för
Sverige som helhet äro därvid upplysande:
[-Medel-blåsningstid Ärs-tillverkning Dygntillverkning-]
{+Medel- blåsningstid Ärs- tillverkning Dygn- tillverkning+}
Är dagar ton ton
1861 . . . . . . 122 751 6.15
1915 . . . . . . 297 6 339 21.34
1935 . . . . . . 277 11 799 42.5 7
Sålunda fördubblades årstillverkningen nästan och
dygntillverkningen exakt under tjuguårsperioden mellan 1915 och 1935. Jämförd
med 1861 hade årstillverkningen inemot sextondubblats och
dygntillverkningen nästan sjudubblats. Icke desto mindre voro också 1935
års svenska medelsiffror långt mindre än koksmasugnarnas, föga över
en fjärdedel därav, och t.o.m. de senare voro mycket små jämförda
med de största utländska, som ha en dygntillverkning på omkring
1 000 ton; en kvalitetstillverkning tillåter ej på långt när lika stora
driftsenheter som masstillverkningen. Så sent som på 1860-talet, för
80 år sedan, tedde sig emellertid driftsenheterna nästan otroligt små
i jämförelse med de nutida, som verkan av två olika faktorer,
nämligen mycket kort tillverkningstid inom året och mycket obetydlig
effekt under användningstiden; även den svenska järnhanteringens
driftskoncentration blev alltså proportionsvis mycket stor efter
1860-talet.
Det finns ej i Sveriges näringsliv något område där man ens
tillnärmelsevis lika tydligt som inom järnhanteringen kan studera
inverkan från 1800-talets ekonomiska och tekniska förändringar på en
urgammal näring; och t.o.m. för andra länder torde man få svårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
