- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
268

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Trävaruindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268 Det stora genombrottet (1815—1914) som tilläto användning av träet för ändamål som förut helt och hållet hade varit tillgodosedda av ytterst svåråtkomlig och kvantitativt obetydlig tillgång på linnelump. Den äldre typen av trämasseindustri byggde därvid på en mycket primitiv metod, nämligen träets slipning, vilket resulterade i att det för hållbarheten skadliga ligninet stannade kvar och man fick ett papper med mycket svag sammanhållning, som rent av visade sig svårt att använda utan inblandning med annat material; det var slipmassan, och den industri som tillverkade den var den mekaniska massaindustrien. Denna produktionsgren uppkom så tidigt som kort efter mitten av 1800-talet men utvecklade sig länge långsamt och kom, även efter att ha tagit långt starkare fart än förut, att stå tillbaka för de övriga grenarna. I stället kom det stora framsteget att grundas på ett bättre tillgodogörande av träfibrerna, nämligen genom cellulosaindustrien. Den fick två grenar, som ha det gemensamt att frigöra träfibrerna ifrån det omgivande ligninet och därför bereda en massa och ett papper med helt annan styrka och hållbarhet. En svensk uppfinnare, Carl Daniel Ekman, var den ene av de två som först kommo på lösningen av cellulosa tillverkningens problem; men det föll sig så att en annan, icke svensk, valde en lut eller kemisk lösning som visade sig mer ändamålsenlig än den Ekman hade stannat för (kalciumbisulfit i stället för magnesiumbisulfit). Ur den svenska industriens synpunkt medförde detta emellertid ingen egentlig olägenhet, och världens första cellulosafabrik grundades också i Sverige, år 1872 (Bergvik). Till en början gick emellertid utvecklingen icke särdeles hastigt, utan det var först två årtionden senare som det verkliga genombrottet inträffade. Vad det härvid gällde var sulfitindustrien. Men den fick vid sin sida en annan cellulosaindustri, sulfatindustrien, som byggde på ännu en annan lut (natron). Cellulosaindustriens två grenar åstadkommo två olika produkter, sulfatindustrien särskilt det starka så kallade kraftpapperet, som främst användes för omslagsändamål, och man kan därför icke säga att konkurrensen mellan dem har varit av någon avgörande betydelse, fastän den naturligtvis icke har varit obetydlig; för båda har utvecklingen varit mycket stark. Till dem anslöt sig sedan en allt viktigare svensk pappersindustri. Hela denna utveckling fick mycket stor inverkan på skogsvården. Sågverksindustrien tillmätte alltid furu ett högre värde än gran, och detta medförde särskilt i blandade bestånd den stora olägenheten att dessa genom avverkningen av tall övergingo till rena granskogsbestånd, varvid särskilt den underväxta granen kom att få ökad utbredning, samtidigt med att granen över huvud taget fick ett lägre värde. Sulfitindustrien var däremot helt och hållet hänvisad till gran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free