- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
275

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Arbetarrörelse - Liberal näringspolitik och dess motsats

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Emellertid var organisationsväsendet redan dess förinnan så
genomfört att man svårligen kan skriva någon nämnvärd del av dess
allmänna utbredning på någon som helst offentlig verksamhets
konto.

Alldeles oavsett detta kom lagstiftningen i Sverige, i motsats till
förhållandet i många andra länder, aldrig att lägga några hinder i
vägen för fackföreningarna eller andra sammanslutningar, utöver de
svårigheter som följde av att den gamla lagstiftningen mot lösdriveri
och därmed likartade företeelser under arbetarrörelsens tidigare år
hade kommit till användning också för detta ändamål. Mycket mer
hindersam än någon lagstiftning var myndigheternas och närmast
polismaktens avoghet emot de nya, som revolutionära uppfattade
tendenserna och framför allt det tryck som de bildades opinion
utövade genom tidningar och på andra vägar. Men ånyo torde man
kunna säga att detta hinder försvann lättare och mer smärtfritt än i
de flesta länder och att över huvud taget den svenska arbetarrörelsens
uppmarsch har försiggått med enastående små sociala svårigheter och
slitningar.

Liberal näringspolitik och dess motsats



1800-talets näringslagstiftning följde i stort sett samma spår som
den allmänt västerländska. Dess karaktär som uttryck för andlig
frigörelse var mycket viktig, och även genom att i praktiken stryka bort
århundradens till stor del planlösa reglering spelade den en stor roll.
Som redan har anmärkts utgjorde den gamla bergs- och
brukslagstiftningens upphävande kanske den viktigaste insatsen i det senare
hänseendet. I övrigt är det kanske snarast skäl att varna för en
överdriven föreställning om frigörelsens praktiska betydelse, nämligen på
grund av den äldre regleringens vanligen ganska utpräglade
ineffektivitet.

Det har förut sagts att skråväsendet i Sverige icke mer allmänt
kom att utsträckas över de mindre städerna förrän omkring
1700-talets mitt; dess blomstringstid kom därigenom att inskränkas till
ungefär ett århundrade. Redan en förordning om utvidgad
näringsfrihet 1846 gjorde nämligen åtminstone på papperet till stor del slut
på skråväsendet, fastän visserligen tillverkning av mästerstycke
fasthölls som villkor för befordran till mästare i sådana yrken där
skråväsendet redan dessförinnan hade varit starkast rotfäst. 1846 års
förordning följdes sedan av en ny år 1864, varigenom näringsfriheten
blev fullt genomförd, också på landsbygden; skråväsendets rot i
lagstiftningen försvann därmed helt och hållet. I någon ringa mån har
det förmodligen levat kvar i form av sjuk- och hjälpkassor, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:57:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free