Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Samfärdsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samfärdsel 283
dem nedlagda kapitalet höll sig mycket lägre. Det kan därför icke
vara något tvivel om att grundtanken i det svenska järnvägssystemet
kom att genomföras och upprätthållas, sålunda ett system med
Statens järnvägar som kärna och starkaste bestämmande faktor i det
hela. Trots de svårigheter som ett kombinerat system av denna typ
medförde, förefaller det därför som om det enligt flertalets
uppfattning till övervägande del skulle ha fungerat väl.
Emellertid ha dess förutsättningar under allra sista tiden kommit
att grundligt rubbas, och detta av dubbel anledning.
Automobiltrafi-kens konkurrens har nämligen å ena sidan satt ett betydligt antal av
de kortare banorna i stora finansiella svårigheter, som i sin tur ha
återverkat på deras långivare, bland vilka staten har varit en. Å andra
sidan ha önskemålen från statsbanornas sida om utvidgat inflytande
över järnvägsnätet och övertagande av privata banor blivit allt
starkare. I själva verket har staten just under dessa senare år övertagit ett
antal privatbanor, och ett enhetligt svenskt statsbanesystem är nu
i sikte.
Statsbanorna finansierades främst genom statens utländska
upplåning; men särskilt i den mån det gällde banor som ej väntades
kunna förränta sitt kapital användes också stora belopp skattemedel
för ändamålet. Följden blev att statsbanenätet som helhet alltid blev
i tillfälle att säkerställa de utländska lånens förräntning, också då
deras relativa avkastning, i förhållande till det totala kapitalet,
procentuellt var mindre än räntekostnaden för de upptagna lånen; och
denna politik har otvivelaktigt väsentligt bidragit att stärka den
svenska statskrediten, som i motsats till de flesta länders sålunda på
visst sätt kan sägas ha förräntat sig själv. Privatbanornas finansiering
var mer sammansatt. Den innefattade ett betydligt antal inhemska
och några utländska obligationslån, lån av staten och
kreditinstitutioner, aktieteckning och andra bidrag av kommuner och enskilda. I
många fall tecknades uppenbarligen bidrag till privatbanor från
ortsintressenas sida utan egentlig förhoppning om direkt förräntning
av investeringen, därför att banorna väntades komma att medföra
verkningar för traktens näringsliv som skulle kompensera eller
överträffa ränteförlusten.
Sedan det tidiga motståndet mot det nya trafikmedlet en gång
hade genombrutits, började svenska folket som regel snarast att gripas
av en något okritisk entusiasm för järnvägarna, och ofta troddes de
nästan som genom ett trollslag kunna framkalla ekonomisk
upp-blomstring också i bygder som till stor del saknade förutsättningar
för en sådan utveckling. I synnerhet genom att de svenska
järnvägarna allmänt tillämpade en mot avståndet fallande skala för sina
tariffer — vilket i sak tämligen givet följer av fraktkostnadernas natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
