- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
283

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Samfärdsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Samfärdsel 283 dem nedlagda kapitalet höll sig mycket lägre. Det kan därför icke vara något tvivel om att grundtanken i det svenska järnvägssystemet kom att genomföras och upprätthållas, sålunda ett system med Statens järnvägar som kärna och starkaste bestämmande faktor i det hela. Trots de svårigheter som ett kombinerat system av denna typ medförde, förefaller det därför som om det enligt flertalets uppfattning till övervägande del skulle ha fungerat väl. Emellertid ha dess förutsättningar under allra sista tiden kommit att grundligt rubbas, och detta av dubbel anledning. Automobiltrafi-kens konkurrens har nämligen å ena sidan satt ett betydligt antal av de kortare banorna i stora finansiella svårigheter, som i sin tur ha återverkat på deras långivare, bland vilka staten har varit en. Å andra sidan ha önskemålen från statsbanornas sida om utvidgat inflytande över järnvägsnätet och övertagande av privata banor blivit allt starkare. I själva verket har staten just under dessa senare år övertagit ett antal privatbanor, och ett enhetligt svenskt statsbanesystem är nu i sikte. Statsbanorna finansierades främst genom statens utländska upplåning; men särskilt i den mån det gällde banor som ej väntades kunna förränta sitt kapital användes också stora belopp skattemedel för ändamålet. Följden blev att statsbanenätet som helhet alltid blev i tillfälle att säkerställa de utländska lånens förräntning, också då deras relativa avkastning, i förhållande till det totala kapitalet, procentuellt var mindre än räntekostnaden för de upptagna lånen; och denna politik har otvivelaktigt väsentligt bidragit att stärka den svenska statskrediten, som i motsats till de flesta länders sålunda på visst sätt kan sägas ha förräntat sig själv. Privatbanornas finansiering var mer sammansatt. Den innefattade ett betydligt antal inhemska och några utländska obligationslån, lån av staten och kreditinstitutioner, aktieteckning och andra bidrag av kommuner och enskilda. I många fall tecknades uppenbarligen bidrag till privatbanor från ortsintressenas sida utan egentlig förhoppning om direkt förräntning av investeringen, därför att banorna väntades komma att medföra verkningar för traktens näringsliv som skulle kompensera eller överträffa ränteförlusten. Sedan det tidiga motståndet mot det nya trafikmedlet en gång hade genombrutits, började svenska folket som regel snarast att gripas av en något okritisk entusiasm för järnvägarna, och ofta troddes de nästan som genom ett trollslag kunna framkalla ekonomisk upp-blomstring också i bygder som till stor del saknade förutsättningar för en sådan utveckling. I synnerhet genom att de svenska järnvägarna allmänt tillämpade en mot avståndet fallande skala för sina tariffer — vilket i sak tämligen givet följer av fraktkostnadernas natur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free