- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
292

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Kapitalanskaffning och kreditorganisation - Detaljhandel och konsumentkooperation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

292 Det stora genombrottet (1815—1914) samtidigt med att affärsbankernas utveckling tog förut oanad omfattning. Efter dessa stora förändringar var det framför allt två grupper som gjorde sig gällande inom Sveriges liksom flertalet andra länders näringsliv, nämligen ledarna av dels industrien och dels bankväsendet. Inom de flesta av affärslivets grenar var det industri- och bankledarna som utövade det starkaste inflytandet, och nya insatser hade icke stora möjligheter att slå igenom utan att stödjas av dem. Detaljhandel och konsumentkooperation Emellertid förekom det åtminstone ett viktigt område inom det ekonomiska livet som bars upp av helt andra krafter, och dessa fingo i Sverige större betydelse än på de flesta andra håll. För att inse deras betydelse kan det vara lämpligt att utgå från detaljhandeln. Den företedde helt andra utvecklingstendenser än grosshandeln. Detaljhandeln fick snarare ökade än minskade uppgifter, kanske främst i samband med den stigande levnadsstandarden, som skapade större frihet i efterfrågan, i samma mån som denna långt mer än förut kunde rikta sig på umbärliga varor; detta måste nästan oundgängligen komma att öka försäljningsarbetets betydelse, därför att det behövdes mer bearbetning av kunderna när dessa mindre än förut voro hänvisade enbart till livets ofrånkomliga nödtorft. Medan alltså detaljhandeln som sådan blev viktigare än förut, så förelåg å andra sidan ingen tendens att överföra dess uppgifter till produktionsföretagen, så som fallet var med grosshandeln; detaljhandeln måste nästan oundgängligen utövas fristående och kunde därför svårligen absorberas av andra näringsgrenars bärare. Så till vida var dess ställning ganska oangriplig. Men å andra sidan var detaljhandlarnas möjlighet att utöva inflytande på det ekonomiska livets riktning ej stor, ty de särskilda företagen voro små och i allmänhet svaga, utan förmåga att draga till sig företagarbegåvningar. I ett mycket begränsat fall inträdde det en förändring däri genom att varuhusens typ fick några representanter i Sverige. Men en ny tendens av grundläggande betydelse kom ej alls till stånd på den vägen utan hade helt andra rötter. Vad det därvid gällde var den rörelse som har fått det föga träffande men numera hävdvunna namnet konsumentkooperation, närmare bestämt ekonomisk verksamhet utövad i konsumenternas direkta intresse, med andra ord av företag som ägdes av de varors konsumenter företagen hade till uppgift att tillhandahålla. Det ligger i sakens natur att inom en sådan organisation producent- och säljarintressena icke kunde kollidera med konsumentintressena. Också van-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free