Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Ekonomisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekonomiens främsta namn, utkommit på svenska, och han utövade
också inflytande på riksdagsdebatterna. Nu följde översättningar av
denna riktnings på sin tid ryktbaraste och bl.a. i Sverige mest
överskattade popularisator Bastiat, som dessutom bestod en hel del av
argumenteringen t.ex. i Gripenstedts politiska inlägg; vid sidan av
honom förekom ett stort antal andra, sådana som Garnier, Rossi,
Courcelle-Seneuil, Chevalier, Coquelin och Ambroise Clément. Också
inhemska representanter framträdde nu som författare i samma anda,
bland vilka det dock icke är nödvändigt att nämna mer än de två
utmärkta historikerna, den glänsande stilisten och essayisten,
finansministern och politikern Hans Forssell och riksbankens blivande ledare
J. W. Arnberg. I den 1877 stiftade Nationalekonomiska föreningen
fingo spetsarna för denna riktning, främst högre ämbetsmän och
affärsmän, en plattform för sina offentliga meningsyttringar.
Från och med 1880-talet kom turen till oppositionen mot
liberalismen att göra sig hörd, denna gång ånyo som uttryck för ett tyskt
inflytande, närmast tillhörande den tyska socialpolitiska eller s.k.
katedersocialistiska men i någon mån också den tyska
nyprotektionistiska riktningen. Det förekom nu ett antal hithörande svenska
originalarbeten, och åtskilliga undersökningar av faktiska ekonomiska
förhållanden i Sverige togo sin utgångspunkt häri, liksom åtskilliga
kommittéarbeten och statsåtgärder hade sin grundval i dessa
riktningar, som givetvis samtidigt hade betydelse i egenskap av
underlag för den protektionism Sverige samtidigt blev delaktigt av. Några
betydande representanter fick åskådningen eller åskådningarna dock
icke i Sverige, utan de tyska läromästarnas åsikter återgåvos i
allmänhet utan större originalitet.
Vid sidan av hela denna, som man nu skulle säga, mer eller mindre
ideologiska diskussion saknades givetvis icke bidrag till begränsade,
aktuella ekonomiska frågor. Särskilt gällde detta på samma sätt som
under 1700-talet penningväsendet. Eftersom penningväsendet befann
sig i oordning fram till 1834, så var det främst — fastän ej
uteslutande — under den tiden som den ekonomiska litteraturen på
penningområdet kom att flöda rikligt; här förekom ett större antal
försök att tolka de ekonomiska sammanhangen än i den hittills
behandlade delen av litteraturen. I detta fall framträdde också tidtals
större kontakt med den engelska diskussionen än i fråga om de
allmänt ekonomiska åsiktsriktningarna. En uppräkning av de ganska
många namn det här gäller skulle emellertid knappast ge större
ledning, och en redogörelse för deras bidrag skulle å andra sidan icke
vara motiverad av deras värde.
En av den svenska ekonomiska konservatismens främste
representanter i Sverige, samtidigt en av riksdagspolitikens förgrundsfigurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
