Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Ekonomisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under årtiondena närmast efter 1809 års statsvälvning, ”riksprosten”
F. B. von Schwerin, hörde till dem som i första ledet deltogo i denna
diskussion, och C. A. Agardh framträdde också ganska tidigt med
bidrag till penningdiskussionen, som sysselsatte honom mycket under
en lång följd av år framåt. På detta område, liksom på de förut
behandlade, var det först omkring halvsekelskiftet som mer eller mindre
rent liberalt orienterade författare framträdde, sådana som den
inflytelserike statssekreteraren och presidenten i Kommerskollegium
C. D. Skogman — författaren bl.a. till Riksbankens första historia —
och professorn i Lund G. K. Hamilton.
Ända till 1800-talets sista årtionden präglades emellertid den
svenska ekonomiska litteraturen av ganska stor brist på originalitet,
också i den mån det ej var fråga om rena översättningar från tyska
eller franska. Betecknande för dess prägl voro ytterligare två,
därmed nära förbundna drag. Det ena bestod i det redan antydda,
att den engelska ekonomiska litteraturen icke i nämnvärd
utsträckning, vare sig direkt eller indirekt, kom att presenteras för svenska
läsare. Belysande är därvid Hans Forssells insats, i det att han
allmänt politiskt och kulturellt i allt väsentligt var orienterad åt
Tyskland och England men icke desto mindre i sin ekonomiska åskådning
helt och hållet påverkades från Frankrike och icke förefaller haft
någon första hands kännedom om engelsk ekonomisk teori, trots att
dess överlägsenhet över den franska var påtaglig för alla som hade
ägnat den ekonomiska vetenskapen något fördjupat studium. Det
andra draget var att knappast några inhemska försök gjordes till
framställning av de ekonomiska sammanhangen som en helhet, sålunda
allmän ekonomisk teori, och att det över huvud taget var mycket
ont om icke allenast svenska originalarbeten utan också
översättningar av arbeten utmärkta genom självständighet eller fördjupning
i teoretiskt hänseende.
En ändring häri stod emellertid för dörren, och under 1800-talets
sista fjärdedel uppkom för första gången — kan man utan överdrift
säga — en ekonomisk vetenskap i Sverige, av så pass hög kvalitet
att den i synnerhet efter det första världskriget överallt har ansetts
tillhöra det värdefullaste inom nutida ekonomisk teori. De två
vetenskapsmän som därvid lade grunden voro David Davidson (f.
1854—1942) och Knut Wicksell (1851—1926), som båda utgåvo några av
sina viktigaste arbeten redan före sekelskiftet 1900; vid och efter
denna tidpunkt tillkom såsom den tredje Gustav Cassel (f. 1866).
Det var visserligen ej fråga om någon gemensam riktning för dessa tre.
Bland dem har Davidson stått anmärkningsvärt fritt gent emot alla
ekonomiska s.k. skolor, vilket sammanhängde med hans utpräglat
kritiska och analytiska läggning. Därav följde helt naturligt att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
