Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Söderlund indelar sin period i ”genombrottstiden” fram till 1875
och ”konsolideringsskedet” efter 1875. Inledningsvis analyserar
Söderlund de nya förutsättningarna för trävaruexporten, som inträtt vid
”genombrottstidens” början. Utom den tekniska utvecklingen och
lagstiftningsförhållandena diskuterar Söderlund också och framför
allt de rent ekonomiska förändringar, vilka på längre eller kortare
sikt påverkade sågverksindustrien.
Den sannolikt mest betydelsefulla förändringen utgjorde det
allmänna ekonomiska framåtskridande som gjorde sig märkbart i
Västeuropa. Den industriella revolutionen, som inletts i England långt
tidigare, spred sig nu över kontinenten samtidigt som världshandelns
omfattning ökade. Den europeiska industrien fick nya marknader och
kommunikationernas utveckling gjorde nya råvarukällor tillgängliga.
Mot slutet av 1840-talet upptäcktes stora guldfyndigheter i Australien
och Californien, varför dessa områdens köpkraft ökades. Opiumkriget
med Kina 1839—1842 och den amerikanska flottexpeditionen till
Japan 1853 öppnade nya marknader. Frihandelsidéernas spridning
medförde avskaffande av en mängd restriktioner inom
utrikeshandeln.
Den snabba folkökningen medförde ökad tillgång på arbetskraft
och samtidigt ökad efterfrågan på konsumtionsvaror och bostäder.
Den tekniska utvecklingen bidrog till en allmänt höjd
levnadsstandard. Massproduktionen av konsumtionsvaror förutsatte ökad
tillverkning av kapitalvaror. Under dylika förhållanden måste
efterfrågan på råvaror för investering och konsumtionsvaruproduktion
kraftigt öka.
Dessa och andra faktorer medverkade till att forma 1850-talet till
en av de mest expansiva perioderna i Västeuropas ekonomiska
historia.
I England, Nederländerna, Belgien och norra Frankrike hade den
interna tillgången på timmer sedan länge varit otillräcklig. När det
ekonomiska och tekniska uppsvinget satte in, fick timmerimporten en
allt större betydelse.
Transportkostnaderna spelade under äldre tid en mer dominerande
roll för prisbildningen på virke än vad nu är fallet, även om de
fortfarande äro betydelsefulla härvidlag. Transportförhållandena blevo
sålunda avgörande för trävaruimportens länderfördelning och
därmed också för den ekonomiska utvecklingen inom de
timmerexporterande länderna över huvud.
Vad beträffar konsumtionsområdena i Nederländerna och Belgien
hade skogarna vid övre Rhen det bästa läget. Floden utgjorde här en
billig transportled. Även Östersjöns sydöstra kustland och trakterna
kring de inre delarna av Finska viken hade ett bra läge när det gällde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
