Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de västeuropeiska konsumtionsområdena över huvud. Det tredje
trävaruexporterande området utgjorde i äldre tid Norge.
I stort sett voro dessa exportförhållanden rådande i Europa fram
till början av 1800-talet och kommo bl.a. till följd av den brittiska
tullpolitiken att bestå nära ytterligare ett halvsekel. Genom
preferensbehandling i tullhänseende av det canadensiska timret stängdes
den engelska marknaden till stor del för den europeiska
trävaruhandeln. Det dröjde ända till 1842 innan en uppmjukning av de
brittiska tullarna kom till stånd, och först vid halvsekelskiftet hade
tullreduktionerna blivit så betydande, att de kunde få några mer
avsevärda verkningar.
Samtidigt som högkonjunkturen satte in på 1850-talet, uppträdde
England till följd av tullsänkningen i tidigare aldrig skådad
utsträckning som köpare av europeiskt timmer. Den produktionsökning som
ägde rum i de gamla exportområdena visade sig alldeles otillräcklig
för att möta den växande efterfrågan. I själva verket förefaller det
som om Sverige skulle ha varit det enda land som hade möjlighet
att öka trävaruförsäljningen utan en kraftig kvalitetsförsämring på
det exporterade virket.
1850-talets första år medförde en stark ökning av Västeuropas
import av trävaror. Krimkriget medförde dock en tillbakagång. Kriget
följdes av en återhämtningsperiod som med undantag för England
varade fram till mitten av 1860-talet. Utvecklingen i England
sammanhängde med den ekonomiska kris som nådde sin största
omfattning 1857 och vilken drabbade England hårt.
Krisen 1866 var inte så svår som den närmast föregående men
fick längre gående efterverkningar. Senare delen av 1860-talet
karakteriseras av Söderlund över huvud som en period kännetecknad av
konjunkturavmattning. Trots sjunkande trävarupriser förefaller det
dock som om de viktigaste konsumentländernas import efter ett
bakslag 1865—66 skulle ha vuxit med i det närmaste samma takt som
före 1865. Början av 1870-talet kännetecknades av en kraftig
högkonjunktur. Trävaruimporten ökade kraftigt i volym och
virkespriserna i importländerna stego. Ett omslag inträffade emellertid i
samband med 1873 års kris. Trävarupriserna sjönko emellertid inte
lika snabbt som priserna på råvaror och industriprodukter över huvud
och importen började inte minskas förrän 1875, vilket år av
Söderlund betraktas som gränsår för ”genombrottstiden”.
Vad beträffar utvecklingen inom de viktigaste exportområdena
understryker Söderlund att Canadas andel av den brittiska
trävaruimporten sjönk efter tullreduktionerna. Den norska exporten på
England ökades endast obetydligt i motsats till den svenska och även
den preussiska exporten. Den senares ökning visade sig dock vara av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
