- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
322

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

322 Det stora genombrottet (1815—1914) arbetslösa och kom också med förslag om hur sådan arbetslöshet skulle lindras. Riksdagen 1840—41 behandlade kommitténs förslag, och det föreskrevs att vid allmän nöd i en landsdel försörjning skulle beredas behövande genom sysselsättning vid på förhand planlagda arbeten. Med åren lämnade staten också betydande belopp till allmänna arbeten, avsedda att ge sysselsättning åt ofrivilligt arbetslösa. Genom 1847 års fattigvårdsförordning poängterades kraftigare än vad som tidigare varit fallet fattigvårdens skyldigheter mot de arbetslösa. Fattigvårdsstyrelserna ålades sålunda att vid tider av sysselsätt-ningssvårigheter bereda arbete åt sådana personer som hotades av nöd till följd av arbetslöshet. Mitten av 1800-talet kännetecknas enligt Nordström bl.a. därav att säsongarbetarnas antal tillväxte, vilket medförde ökade sysselsätt-ningssvårigheter under den kalla årstiden. Myndigheternas åtgärder i dessa återkommande arbetslöshetssituationer voro svaga och ineffektiva. Ett signifikativt uttryck för tidens allmänna åsikter på området är det ökade intresset för arbetarnas möjligheter till självhjälp, bl.a. genom olika slag av konsumtionsföreningar. Slutet av 1860-talet kännetecknades av svårartade krisförhållanden med allvarliga återverkningar på arbetsmarknaden. Det tidiga 1870-talets högkonjunktur lättade dock härvidlag situationen. Under den lågkonjunktur, som följde i slutet på årtiondet, blev arbetsbristen enligt Nordströms framställning ganska allmän, och även under 1880-talets nedgångsår förefaller det att ha rått svårigheter. Även Nordström anser dock att emigrationen bidrog till att lätta situationen. Den begynnande fackföreningsrörelsen sökte vidtaga åtgärder mot arbetslösheten men nådde ej stort längre än till ”fromma önskningar”. Under den återkommande säsongarbetslösheten och det tidiga 1890-talets lågkonjunktur kännetecknades myndigheternas attityd till de arbetslösa av en markerad kallsinnighet. I motsättning till Heckschers syn på 1800-talet hävdar Nordström ”att det var en socialt skumögd och av sitt ekonomiska och politiska maktövertag i samhället förstockad minoritet, som blankt avvisade även de rimligaste humanitära krav från deras sida, som ännu voro berövade elementära medborgerliga rättigheter”. Det motstånd som restes av de statliga och kommunala myndigheterna mot effektiva åtgärder för hjälp åt de arbetslösa torde böra betraktas ”såsom ett utslag av den klass-skillnadsfärgade sociala spänning, som utmärkte slutfasen i vårt samhälles fördemokratiska oscariska utvecklingsskede”. Under högkonjunkturen efter 1895 ökades emellertid sysselsättningsmöjligheterna i så hög grad att Nordström anser sig kunna hävda att någon oförvållad arbetslöshet knappast förekom. Fack-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free