- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
323

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Appendix 323 föreningsrörelsen hade ökat i styrka och kunde träda emellan vid förekommande lokal arbetslöshet. Konjunkturavmattningen vid sekelskiftet satte inte några djupa spår i sysselsättningsnivån. 1902 till-kommo i Göteborg och Hälsingborg arbetsförmedlingar och det kan också spåras ett ökat intresse från statens sida för aktiva insatser mot uppkommande arbetslöshet i det att medel anvisades till arbetsförmedling. Med 1907 års kris inleddes en nedgång i sysselsättningsnivån. Den accentuerades genom ökad säsongarbetslöshet. Storstrejken 1909 fäste statsmakternas uppmärksamhet på arbetsmarknadsproblemen och regeringen upptog frågan om upprättandet av en arbetslöshetsstatistik. Någon rationell arbetslöshetspolitik inleddes dock inte. En i den ekonomiska historieskrivningen ofta förbisedd företeelse skildras av Axel Påhlman och Walter Sjölin i ”Arbetarföreningarna i Sverige 1850—1900. En undersökning av den liberala arbetarrörelsens historia och kooperationens första skede” (Stockholm 1944). Sammanfattningsvis hävdar Påhlman och Sjölin, att de arbetarföreningar som bildades till stor del misslyckades med sina uppgifter. Den liberala arbetarrörelsens främsta insatser gjordes på bildnings-arbetets område. Genom sin verksamhet stimulerade arbetarföreningarna intresset för föreningsbildning på andra håll inom arbetarklassen och fingo en viss betydelse därigenom att de väckte arbetarnas politiska intresse. Kapitalanskaffning och kreditorganisation • Frågan om varifrån det nödvändiga kapitalet tillhandahölls den svenska industrien är av central betydelse i periodens ekonomiska historia. Hithörande problemställningar ha undersökts av Torsten Gårdlund i ”Svensk industrifinansiering under genombrottsskedet 1830—1913” (Stockholm 1947). Gårdlund bygger sin undersökning på material från trettiotre industriföretag. Gårdlund håller det för troligt att vårt land i jämförelse med andra länder hade ett i förhållande till sin industrialisering stort kapitalbehov. Landets relativt stora ytvidd gjorde stora investeringar i kommunikationsmedel nödvändiga. Malm och trä, vilka utgjorde grundvalen för den betydelsefullaste delen av industrien, krävde stora kapitalinsatser för sin förädling. Landets många och små städer nödvändiggjorde stora investeringar i vatten- och avloppsanläggningar, sjukhus etc. Kostnaderna för dylika kollektiva anläggningar måste bli relativt stora ”om stadsbebyggelse så att säga drives i små företagsenheter”. I sin analys av kapitalutbudets förutsättningar diskuterar Gård-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free