Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Appendix 325
lund anser vidare att det skulle vara förvånande om de stora
Göte-borgsfirmor som funnos 1830 hade nått sin ställning utan finansiell
assistans från utländska kreditkällor. Söderlunds argumentering går
sålunda ut på att ifrågasätta Gårdlunds materials representativitet
för hela industrien.
Vad sågverksindustrien beträffar voro de utländska krediterna av
kort natur. Till följd av trä varuhandelns säsongmässiga natur voro
också krediterna säsongmässiga och hade i allmänhet likviderats vid
slutet av året, då boksluten uppgjordes. Årsboksluten kunna därför
möjligen ge en missvisande bild av de utländska krediternas betydelse
för sågverksindustrien.
Från 1870-talets slut kom den övervägande delen av den svenska
kapitalimporten från Frankrike. Förutsättningarna för och
utvecklingen av denna import ha undersökts av Ivar Sundbom i uppsatsen
”Sveriges kapitalimport från Frankrike 1870—1914” (Studier i
ekonomi och historia tillägnade Eli F. Heckscher på 65-årsdagen den
24 november 1944. Uppsala 1944). Sundbom analyserar här
inledningsvis några företeelser inom den franska ekonomien.
Det var först mot slutet av 1800-talet som Frankrike började spela
en dominerande roll på den internationella kapitalmarknaden.
Sparandet var av betydande storlek. Under århundradets senare del låg
det franska medeldiskontot i regel lägst i Europa. Detta
sammanhängde med den starka sparbenägenheten hos speciellt den franska
lantbefolkningen men dessutom berodde den goda kapitaltillgången
på den svaga befolkningstillväxten. Vidare var industrialiseringstakten
i Frankrike låg under senare delen av 1800-talet. Dessa faktorer
bidrogo på tillgångs- och efterfrågesidorna till att i Frankrike skapa
god tillgång på investeringsvilligt kapital.
I Sverige voro förhållandena motsatta dem i Frankrike. Tillgången
på riskvilligt kapital var relativt ringa. Det officiella medeldiskontot
låg jämförelsevis högt. En kraftig befolkningsökning ställde i sista
hand ökade krav på industrien, vilken var mer kapitalkrävande än
jordbruket.
Under år 1956 utkom första delen av O. Gasslander, Bank och
industriellt genombrott. Stockholms Enskilda Bank kring sekelskiftet
1900 (Stockholm 1956). Arbetet behandlar huvudsakligen bankens
egen kapitalanskaffning, särskilt de medel som på olika sätt
tillfördes banken från utiandet, samt dess roll såsom förmedlare av främst
statliga och kommunala lån. Endast i mindre utsträckning går
författaren in på bankens funktion som kreditförmedlare till svenska
industrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
