Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 Det stora genombrottet (1815—1914)
Ekonomisk litteratur • Den svenska ekonomiska doktrinhistorien
under 1800-talet är i huvudsak outforskad. Vid Nationalekonomiska
Föreningens sjuttiofemårsjubileum den 1 mars 1952 höll emellertid
Eli F. Heckscher ett föredrag i vilket han sökte ge en översiktlig
framställning av den ekonomiska debatten i Sverige 1875—1950
huvudsakligen inom Nationalekonomiska Föreningen men också i
någon mån utanför detta sällskap. Föredraget publicerades senast i
Scandinavian Economic History Review, Vol. I, No. 1 (Köpenhamn
1953) som en uppsats med rubriken ”A Survey of Economic Thought
in Sweden, 1875—1950”.
Inledningsvis framhåller Heckscher, att vid formandet av de
ekonomiska idéerna det inte varit den ekonomiska verkligheten utan
allmänna kulturella impulser och idéströmningar som utövat det mest
betydelsefulla inflytandet. Ekonomiska idéer ha förändrats i Sverige
mellan de år Heckscher valt som gränser för sin framställning och
förändrats i så hög grad, att det torde vara fullt korrekt att påstå,
att den huvudsakliga orsaken härtill varit impulser från utlandet och
icke förändringar inom det svenska samhället.
Det mest framträdande draget vid ett studium av diskussionerna
inom Nationalekonomiska Föreningen är hur totalt dessa debatter
dominerades av den ekonomiska liberalismen. Detta är så mycket mer
förvånande som Sverige varit ett av de länder där merkantilismen
längst levat kvar.
Den svenska ekonomiska liberalismen stod huvudsakligen under
franskt inflytande medan däremot den avgjort mer avancerade
engelska ekonomiska teoretiska debatten knappast alls avsatte några
spår i Sverige. Heckscher försöker sig inte på någon uttömmande
förklaring av detta förhållande men påpekar som en möjlig
bidragande orsaksfaktor den brist på kunskap i engelska språket, som
kännetecknade Sverige under denna tid. Detta kan dock inte vara
hela förklaringen, då även personer som t.ex. Hans Forssell, som
ivrigt studerade engelsk historia och politik, voro helt obekanta med
den engelska ekonomiska litteraturen. Den sannolikt enda möjliga
förklaringen till detta förhållande är, anser Heckscher, att den
engelska debatten erfordrade en bekantskap och vana vid ett
ekonomisk-teoretiskt tänkande som engelska affärsmän och akademiker
besutto men som var ytterst ovanligt i Sverige även bland annars
mycket högt bildade personer.
Den franske ekonom, som hade det största inflytandet på det
ekonomiska tänkandet i Sverige, var ”harmoniekonomen” Frédéric
Bas-tiat. Bastiat var en framstående propagandist för en extrem
ekonomisk liberalism och medgav inte, i motsats till Ricardo och Malthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
