- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
326

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326 Det stora genombrottet (1815—1914) Ekonomisk litteratur • Den svenska ekonomiska doktrinhistorien under 1800-talet är i huvudsak outforskad. Vid Nationalekonomiska Föreningens sjuttiofemårsjubileum den 1 mars 1952 höll emellertid Eli F. Heckscher ett föredrag i vilket han sökte ge en översiktlig framställning av den ekonomiska debatten i Sverige 1875—1950 huvudsakligen inom Nationalekonomiska Föreningen men också i någon mån utanför detta sällskap. Föredraget publicerades senast i Scandinavian Economic History Review, Vol. I, No. 1 (Köpenhamn 1953) som en uppsats med rubriken ”A Survey of Economic Thought in Sweden, 1875—1950”. Inledningsvis framhåller Heckscher, att vid formandet av de ekonomiska idéerna det inte varit den ekonomiska verkligheten utan allmänna kulturella impulser och idéströmningar som utövat det mest betydelsefulla inflytandet. Ekonomiska idéer ha förändrats i Sverige mellan de år Heckscher valt som gränser för sin framställning och förändrats i så hög grad, att det torde vara fullt korrekt att påstå, att den huvudsakliga orsaken härtill varit impulser från utlandet och icke förändringar inom det svenska samhället. Det mest framträdande draget vid ett studium av diskussionerna inom Nationalekonomiska Föreningen är hur totalt dessa debatter dominerades av den ekonomiska liberalismen. Detta är så mycket mer förvånande som Sverige varit ett av de länder där merkantilismen längst levat kvar. Den svenska ekonomiska liberalismen stod huvudsakligen under franskt inflytande medan däremot den avgjort mer avancerade engelska ekonomiska teoretiska debatten knappast alls avsatte några spår i Sverige. Heckscher försöker sig inte på någon uttömmande förklaring av detta förhållande men påpekar som en möjlig bidragande orsaksfaktor den brist på kunskap i engelska språket, som kännetecknade Sverige under denna tid. Detta kan dock inte vara hela förklaringen, då även personer som t.ex. Hans Forssell, som ivrigt studerade engelsk historia och politik, voro helt obekanta med den engelska ekonomiska litteraturen. Den sannolikt enda möjliga förklaringen till detta förhållande är, anser Heckscher, att den engelska debatten erfordrade en bekantskap och vana vid ett ekonomisk-teoretiskt tänkande som engelska affärsmän och akademiker besutto men som var ytterst ovanligt i Sverige även bland annars mycket högt bildade personer. Den franske ekonom, som hade det största inflytandet på det ekonomiska tänkandet i Sverige, var ”harmoniekonomen” Frédéric Bas-tiat. Bastiat var en framstående propagandist för en extrem ekonomisk liberalism och medgav inte, i motsats till Ricardo och Malthus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free