- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
357

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Försöken att återställa 1913 års samhälle - Nya tendenser under 1930-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nya tendenser under 1930-talet 357 tionen i dess helhet. Alldeles särskilt gäller det den förstnämnda industrien. Däremot torde vår valutapolitik ha haft besvärliga konsekvenser för sådana exportindustrier som befann sig i ett svagare läge, speciellt järnhanteringen och sågverksindustrien. Också produktionen för hemmamarknaden blev nog i vissa avseenden negativt påverkad, så mycket mera som det reella tullskyddet hade minskats genom prisstegringen. Alldeles särskilt bidrog utvecklingen att försvåra läget för jordbruket. Man brukar vanligen säga att lönestegringarna i samband med åttatimmarsdagen och den därav framkallade rationaliseringen var den närmaste orsaken till den arbetslöshet som förblev en ganska envis företeelse under 1920-talet, även om den vid slutet av årtiondet hade reducerats i hög grad. Det är säkerligen riktigt, men läget förvärrades ytterligare i samband med deflationen. Med en annan och mindre ambitiös valutapolitik skulle vi utan tvivel ha haft mycket bättre möjligheter att klara arbetsmarknadens problem. Man kan också ha anledning att fråga om inte den betydande svenska kapitalexport som förelåg under 1920-talet skulle ha reducerats i omfattning, ifall vår politik hade utformats på ett sätt som skapat en ”full sysselsättning”. Troligen har man också rätt att säga att erfarenheterna från 1920-talet, trots de imponerande valutapolitiska resultaten, bidrogo att skapa förutsättningar för den förändrade orientering av vår ekonomiska politik som 1930-talet förde med sig. 1930-talet ställdes delvis inför arbetsmarknadsproblem av liknande art som 1920-talet. Men de behandlades med andra medel och resultaten blevo också rätt annorlunda. Nya tendenser under 1930-talet Liksom början på 1920-talet karakteriserades också motsvarande del av 1930-talet av en svår depression med starkt fallande priser. Nedgången var inte lika häftig som under deflationskrisen 1920—22, men i stället visade depressionen tendenser att bli mera långvarig. Vi undgick emellertid den fördjupning av krisen som inträdde i länderna med guldmyntfot efter 1931, och ännu när vi i september 1931 övergingo till pappersmyntfot, höll sig hemmamarknaden relativt väl uppe. Övergången till pappersvaluta var minst av allt någon planmässig åtgärd. Vi försökte tvärtom intill det sista bevara guldmyntfoten, även efter det att England hade gett upp spelet. Men sedan vi en gång lämnat guldet och deprecierat valutan, begagnade vi det vidgade svängrum för den ekonomiska politiken som detta innebar. Vi kunde nu inom vissa gränser tillämpa en expansionistisk politik för 13* Heckscher

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free