- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
358

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Nya tendenser under 1930-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) att bekämpa depressionen och arbetslösheten, utan att detta fick några farliga återverkningar på bytesbalansen. Även om vi i det längsta höllo fast vid guldstandarden, kunna vi nog i alla fall säga att stämningen var ganska väl förberedd för en nyorientering av vår krispolitik. En arbetslöshetspolitik av 1920-talets modell var inte längre möjlig. Redan före det politiska systemskiftet 1933 hade politiken länkats in på mera liberala banor ifråga om arbetslöshetshjälpen, även om hänsyn till betalningsbalansen gjorde att den nya inställningen inte kunde komma till fullt uttryck, så länge guldmyntfoten bibehölls. En politik efter de gamla linjerna skulle säkerligen ha inneburit ännu mycket svårare sociala skadeverkningar än under det föregående årtiondet. Arbetslösheten skulle av allt att döma ha blivit betydligt värre. Arbetsmarknaden utvecklade sig nämligen tills vidare i riktning mot stigande överflöd på arbetskraft. 1930-talet innebar i själva verket kraftigare tillskott till de arbetsföra åldrarna än någonsin förut. Läget kunde inte heller längre, såsom ännu var fallet under 1920-talet, lättas genom emigration. Den svåra depressionen i Förenta Staterna gjorde en sådan utveckling omöjlig; i själva verket gick strömmen numera i motsatt riktning, och följden var ett genomsnittligt överskott av immigranter i vårt land. Den nya politiken gick ut på att söka framkalla en kraftig ekonomisk expansion för att på så vis bemästra arbetslösheten. Den viktigaste faktorn härvidlag var inte de statliga investeringarna, som fingo större omfattning efter devalveringen och ännu mer sedan det nya programmet av 1933 hade kunnat sättas i verket, vilket på grund av arbetskonflikter dröjde ända till början av 1934. Den avgörande faktorn var deprecieringen av den svenska valutan, och stimulansen härifrån blev ännu starkare sedan man 1933 praktiskt hade bundit kronan vid pundet till en kurs som innebar en påtaglig undervärdering av den svenska valutan. Detta jämte den expan-sionistiska politiken i vissa andra länder, främst vår ledande kund, England, gav under loppet av 1933 ett kraftigt stöd åt exporten, vilket i själva verket blev inledningen till en allmän konjunkturförbättring. Man har talat mycket om vårt penningpolitiska program under 1930-talet efter devalveringen. Det gick i stort sett ut på att söka hålla konsumtionsprisen relativt oförändrade. Något senare preciserades detta emellertid därhän att en viss ”reflation”, det vill säga en återhämtning av partiprisen skulle accepteras, under förutsättning att den inte i någon högre grad rubbade konsumtionsprisen. Den planmässiga undervärderingen av vår valuta 1933 var delvis ett uttryck för denna politik. I själva verket förblevo konsumtionsprisen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free