- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
359

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Nya tendenser under 1930-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nya tendenser under 1930-talet 359 relativt stabila under 1930-talet, och den ökning som förelåg stod främst i samband med de prishöjningar som jordbruksregleringens införande bragte med sig. Men det var inte vår förtjänst att situationen utvecklade sig så gynnsamt. Devalveringen innebar ju att pundgruppens prisnivå separerades från guldländernas. Om denna förändring huvudsakligen skulle ta sig uttryck i en höjning av prisen inom pundgruppen eller i en sänkning i guldländerna kunde inte från början med någon bestämdhet förutses. I det utomordentligt pressade konjunkturläge som rådde och med den betydande ekonomiska tyngd som pundgruppen representerade blev slutresultatet emellertid i huvudsak prisstabilitet inom pundgruppen och ytterligare nedpressning av priserna i guldländerna. Mot denna internationella bakgrund hade vi utrymme för en ganska expansionistisk politik, och i själva verket måste det nog erkännas att situationen successivt fick en ganska inflatorisk karaktär. Men ännu vid slutet av årtiondet hade dock denna tendens inte slagit igenom på något avgörande sätt, trots att priserna numera snarast visade en benägenhet att röra sig uppåt. Det inflatoriska inslaget i bilden framträdde emellertid rätt starkt på penning- och kapitalmarknaden. Deprecieringen av kronan hade i hög grad bidragit att stärka handelsbalansen och detta medverkade till att 1930-talet liksom föregående årtionde i stort sett karakteriserades av överskott i bytesbalansen. Överskotten användes inte — efter den internationella kapitalmarknadens sammanbrott — till någon omfattande kapitalexport. De kommo i stället att innebära en kontinuerlig ökning av riksbankens reserver. Följden var en stigande likviditet i marknaden och en kraftig nedgång i räntenivån. Under inflytande härav stimulerades produktionen i hög grad. Tillgängliga indexsiffror tyda på att ökningen av den industriella produktionens volym mellan 1929 och 1939 steg till något sådant som 65 procent. År 1929 hade produktionen legat cirka 50 procent över 1913 års nivå. Byggnadsverksamheten profiterade av de låga räntorna och nådde ännu högre siffror än under det föregående årtiondet. Också jordbruket hade efter regleringens införande i början av årtiondet goda konjunkturer. Under nuvarande förhållanden skulle ett sådant läge hastigt ha lett till öppen inflation. Så blev emellertid inte fallet under 1930-talet. Den starka tillgången på arbetskraft verkade hämmande på lönestegringen. Under årtiondet i dess helhet synes man inte ha haft mer in en uppgång på cirka 13 procent i timförtjänsterna för manliga irbetare inom industrien. Den ogynnsamma konjunkturen på många håll i utlandet utövade också ett i viss mån dämpande inflytande på uppsvinget hos oss. Vår export ökade visserligen, i volym räknat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free