- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
360

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Nya tendenser under 1930-talet - Tiden efter 1939

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

360 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) kanske med någonting sådant som 20 procent. Det var ett imponerande resultat under en period då världshandeln i dess helhet inte synes ha noterat någon ökning utan tvärtom en viss minskning. Men absolut taget var ökningen väsentligt mycket mindre än under 1920-talet. Mot slutet av årtiondet synes man emellertid som sagt ha kommit ganska nära den punkt då de inflatoriska tendenserna började göra sig gällande med större styrka. Arbetslösheten var praktiskt taget avvecklad, och även om man inte hade en sådan överfull sysselsättning som under efterkrigstiden, hade dock situationen på arbetsmarknaden förändrats. Man hade nått den fas i högkonjunkturen, då kapaciteten var i hög grad utnyttjad, d.v.s. den punkt då en kraftig högkonjunktur vanligen börjar visa inflatoriska tendenser. Tiden efter 1939 Så var läget vid andra världskrigets utbrott. Detta nya krig kom ju att pågå längre tid än kriget 1914—18, och det kom också att innebära ännu hårdare begränsningar för vår utrikeshandel. Ur penning-politisk synpunkt innebar detta emellertid att vi i rätt hög grad undgingo den inflationsfaktor som exporthaussen hade inneburit undei första världskriget. Det kan tilläggas att vi också undgingo den svåra livsmedelskris och varubrist, som i så hög grad bidrogo att sätta fart på priser och löner under första världskriget. 1930-talet hade inneburit en stark utveckling av hemmamarknadsindustrien. Ur krigshushåll-ningens synpunkt var detta en stor fördel. Jordbruksregleringen återigen hade i förening med goda skördar lett till det resultatet att vi inträdde i krigsekonomien med relativt välfyllda livsmedelslager, Varuförsörjningen under kriget underlättades också genom den lagring av råvaror av olika slag som reservförrådsnämnden och enskilda företag hade bedrivit under den tid då krigsriskerna började hopa sig Dessutom minskades svårigheterna av att vi trots allt lyckades upprätthålla en begränsad transocean handel, den så kallade lej dtrafiken Erfarenheterna från första världskriget gjorde att man inte liksom då dröjde med ransoneringar och liknande ingripanden till des: ställningen hade blivit kritisk. Tack vare det utvecklade organisationsväsendet, inte minst inom jordbruket, och en effektivare administration av kommissionsväsendet lyckades man också göra ransoneringarna betydligt mer effektiva än under första världskriget och svartabörshandeln fick långt mindre proportioner än då. Å andra sidan var däremot statsfinanserna nu en inflationsfaktoi av större betydelse än 25 år tidigare. Försvarsutgifterna nådde väldig: belopp, och det statliga upplåningsbehovet var mycket omfattande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free