Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Tiden efter 1939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiden efter 1939 361
under budgetåren 1940/41—1942/43 mellan 1 500 och 1 800 millioner
kronor om året Finansieringen härav kunde endast ske med metoder
som inneburo inflatoriska verkningar. De väsentliga åtgärderna för att
hålla tillbaka öppen inflation voro under krigets slutskede
ransoneringar och priskontroll samt det ”lönestopp” som genomfördes på
hösten 1942. Dessa kontrollåtgärder gjorde att det vid slutet av
kriget var mycket svårt att bedöma hur vårt kostnadsläge gestaltade
sig jämfört med ledande utländska stater, speciellt Amerika. På
officiellt håll synes man dock hela tiden ha bedömt situationen
med en rätt hög grad av optimism, och man hade den
uppfattningen att den omedelbara inflationsrisk som eventuellt kunde
aktualiseras när handelsvägarna åter öppnades, närmast hade sin grund i
den starka ökning av exporten som man räknade med. Att vårt inre
läge var sådant att det krävde skärpta restriktioner hade man mindre
sinne för. Så sent som på våren 1945 vidtogs en ny räntesänkning,
som åter bragte ned den långa räntan ungefär till den låga nivån
från 1930-talets senare del.
Till en början såg det ut som om våra valutavårdande
myndigheter hade bedömt situationen på ett riktigt sätt. 1945 slutade med
ett mycket betydande exportöverskott, vilket visserligen i stor
utsträckning finansierades genom krediter från vår sida. Importen höll
sig däremot på en låg nivå. Det tog en viss tid innan
produktionsapparaten i Förenta Staterna, som här närmast kom i fråga, hade
ställts om till produktion av civilvaror i en sådan utsträckning att
exporten kunde nå en mera betydande omfattning. Redan 1946
hade emellertid ställningen förändrat sig. Samtidigt med att
Amerikas exportkapacitet växte, visade emellertid priserna där en ganska
markerad tendens att stiga, i samband med priskontrollens
avveckling. I Sverige, där man enligt 1930-talets förebild inriktade sig på
stabilisering av priserna, gav denna utveckling anledning till en
appreciering av kronan gentemot dollarn för att på så vis söka
förebygga prisstegring. Metoden att reglera priserna via växelkurserna
hade vunnit betydande popularitet på en del håll under 1930-talet,
och när det 1936—37 inträdde en tendens till stegring av de
internationella råvaruprisen, hade man därför i Sverige rekommenderat
en sänkning av pundkursen, ett förslag som emellertid inte då vann
gehör. Nu däremot fick man de politiska instanserna på sin sida;
alla tyckas ha varit av den uppfattningen att förutsättningarna för
sådana manipulationer voro minst lika gynnsamma som på
1930-talet. Man hade inte klart för sig att förutsättningarna i själva verket
hade undergått en radikal förändring. Framför allt hade
arbetsmarknaden kommit i ett helt annat läge. Tillväxten av de
produktiva åldersgrupperna hade praktiskt taget avstannat, om man såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
