Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Tiden efter 1939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914)
bort från det begränsade tillskott som immigrationen bragte, och
lönerna tenderade kraftigt uppåt. Samtidigt gick också den statliga
politiken i stor utsträckning ut på att öka konsumtionen och minska
sparandet. Åtgärder i den riktningen voro omsättningsskattens
avskaffande, skärpningen av skattetrycket för de högre
inkomstgrupperna och en konfiskatorisk förmögenhetsbeskattning.
Socialpolitiken undergick en väldig expansion. Dessutom avslöts ett
omfattande kreditavtal med Sovjetunionen, vars egentliga tryck visserligen
först senare gjorde sig gällande, men som i alla fall kom att
förstärka den spekulation mot den svenska valutan som apprecieringen
snart gav anledning till.
Vår valuta tedde sig nu — efter alla lönehöjningar — alltmera
övervärderad, vilket verkade därhän att exporten hölls tillbaka,
medan importen starkt expanderade. Det inträdde en hård press på
våra valutareserver, och efter endast några månader måste man på
våren 1947 skrida till en omfattande reglering av utrikeshandeln. Vid
den tiden hade man också genom en annan åtgärd påskyndat
katastrofen. På 1930-talet hade den positiva bytesbalansen i hög grad
bidragit att pressa ned räntenivån. Nu var läget helt annorlunda.
Betalningsbalansen var ogynnsam, och räntan tenderade uppåt,
vilket hotade att alldeles förstöra den 1930-talsmodell som man
olyckligtvis fortfarande sökte tillämpa i vår politik. Riksbanken fick därför
i uppdrag att genom operationer i öppna marknaden, d.v.s. i detta
fall väldiga uppköp av skattkammarväxlar och obligationer, hålla
nere räntesatserna. Härmed hade man kommit ganska nära någonting
som kunde betecknas som en parodi på trettiotalets politik. En
missriktad bostadspolitik bidrog för övrigt i hög grad att öka kraven på
upprätthållandet av en ränta som stod i alltmera påtaglig motsats
till verklighetens krav.
I detta läge skedde Sveriges anslutning till Marshallplanen, den
stora amerikanska hjälpaktionen för Västeuropa. Det var på
sommaren 1947 som vi antogo inbjudningen till den konferens i Paris som
innebar Västeuropas anslutning till det amerikanska erbjudandet.
Under följande år följde den traktatmässiga bindningen.
Marshallplanen, som för Västeuropas del administrerades av
”Parisorganisationen”, OEEC, pålade de anslutna staterna en del viktiga
ekonomiska förpliktelser. Bland annat förband man sig att bringa sitt
finansiella och valutapolitiska läge i jämvikt, vilket dock inte annat
än rent temporärt skulle få ske med hjälp av hårda restriktioner
för handeln mellan de västeuropeiska staterna. Dessa förbindelser
blevo av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i vårt land och
särskilt för de åtgärder som vidtogos 1948, då man bland annat
genom ett ”lönestopp” sökte bringa arbetsmarknaden under bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
