- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
362

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Tiden efter 1939

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) bort från det begränsade tillskott som immigrationen bragte, och lönerna tenderade kraftigt uppåt. Samtidigt gick också den statliga politiken i stor utsträckning ut på att öka konsumtionen och minska sparandet. Åtgärder i den riktningen voro omsättningsskattens avskaffande, skärpningen av skattetrycket för de högre inkomstgrupperna och en konfiskatorisk förmögenhetsbeskattning. Socialpolitiken undergick en väldig expansion. Dessutom avslöts ett omfattande kreditavtal med Sovjetunionen, vars egentliga tryck visserligen först senare gjorde sig gällande, men som i alla fall kom att förstärka den spekulation mot den svenska valutan som apprecieringen snart gav anledning till. Vår valuta tedde sig nu — efter alla lönehöjningar — alltmera övervärderad, vilket verkade därhän att exporten hölls tillbaka, medan importen starkt expanderade. Det inträdde en hård press på våra valutareserver, och efter endast några månader måste man på våren 1947 skrida till en omfattande reglering av utrikeshandeln. Vid den tiden hade man också genom en annan åtgärd påskyndat katastrofen. På 1930-talet hade den positiva bytesbalansen i hög grad bidragit att pressa ned räntenivån. Nu var läget helt annorlunda. Betalningsbalansen var ogynnsam, och räntan tenderade uppåt, vilket hotade att alldeles förstöra den 1930-talsmodell som man olyckligtvis fortfarande sökte tillämpa i vår politik. Riksbanken fick därför i uppdrag att genom operationer i öppna marknaden, d.v.s. i detta fall väldiga uppköp av skattkammarväxlar och obligationer, hålla nere räntesatserna. Härmed hade man kommit ganska nära någonting som kunde betecknas som en parodi på trettiotalets politik. En missriktad bostadspolitik bidrog för övrigt i hög grad att öka kraven på upprätthållandet av en ränta som stod i alltmera påtaglig motsats till verklighetens krav. I detta läge skedde Sveriges anslutning till Marshallplanen, den stora amerikanska hjälpaktionen för Västeuropa. Det var på sommaren 1947 som vi antogo inbjudningen till den konferens i Paris som innebar Västeuropas anslutning till det amerikanska erbjudandet. Under följande år följde den traktatmässiga bindningen. Marshallplanen, som för Västeuropas del administrerades av ”Parisorganisationen”, OEEC, pålade de anslutna staterna en del viktiga ekonomiska förpliktelser. Bland annat förband man sig att bringa sitt finansiella och valutapolitiska läge i jämvikt, vilket dock inte annat än rent temporärt skulle få ske med hjälp av hårda restriktioner för handeln mellan de västeuropeiska staterna. Dessa förbindelser blevo av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i vårt land och särskilt för de åtgärder som vidtogos 1948, då man bland annat genom ett ”lönestopp” sökte bringa arbetsmarknaden under bättre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free