Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’326
åtskilda likväl af torr låglandsskog. Då nu alla nivå- och
klimatförändringar äro ur räkningen, måste alla dessa växter på Ritigala
alltså åtminstone hafva i ett sträck tillryggalagt minst 7 mil.
Bland dessa märkas nu en hel del, som uppenbarligen
transporterats af fåglar. Deras antal är 24. Anmärkas bör, att de, som
inkommit med fåglar, alla äro utmärkta af mycket grant färgade, i
ögonen lallande frukter. Bland dem finnes endast en endemisk form
och denna mycket svagt begränsad, till och med ganska tvifvelaktig
som art betraktad.
Därefter må uteslutas sådana, som transporteras och spridas af
vinden. Härvidlag är man praktiskt taget nästan uteslutande
begränsad till orkidéer och ormbunkar jämte ett fåtal arter hörande
till familjerna Composilæ, Asclepiadaceæ och Apocynaceæ, emedan,
äfven om organisation lämplig för vindspridning finnes, den dock
i regel icke kommer i tillfälle att transportera fröna så särdeles
långt i ett klimat sådant som Ceylons, där vinden alltid är ganska
svag. Ön ligger tör nära ekvatorn för att komma inom området
för cyklonerna, och inga skäl föreligga för att antaga, att vindarna
varit starkare någon gång förr än de äro nu. Arter, som
spridas med vind, uppgå till ett antal af 49.
Som ofvan nämnts äro ormbunkar dominerande bland dessa,
och härigenom bekräftas den ofta gjorda iakttagelsen, att ormbunkar
ganska lätt kunna spridas på stora sträckor. Också förekomma de
mycket allmänt på oceaniska öar, förutsatt att förhållandena i öfrigt
äro gynnsamma för deras fortkomst. Ritigalas topp är nästan den
enda plats på bela norra Ceylon, som skulle kunna passa för
ormbunkar och de hafva också talrikt lyckats komma dit och där gjort
sig hemmastadda. Af de nu nämnda, af vinden transporterade arterna
äro 3 endemiska, nämligen 2 orkidéer och en Trichomanes-art. Men
dessa — märk väl — lefva på för vinden ganska otillgängliga
lokaler. Trichomanes t. ex. i djupa klyftor och klipphålor och
orkidéerna inne i jungeln, där vinden icke har så lätt att nå dem.
Anmärkas bör, att vinden synes sprida ett större antal arter än
något annat spridningsagens. De vindspridda arterna på Ritigalas
topp representera nämligen 10 % af Ceylons alla dylika arter, de
med fåglar spridda 3,0 % och slutligen de med okändt
spridnings-sätt endast 1,7 %.
Vi hafva nämligen nu till sist omkring 30 arter på Ritigalas topp,
hvilkas spridningsmetod o. s. v. är okänd eller osäker. Om man
nu undersöker dessa något närmare, skall man finna ett ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
