Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Men alltid skapar hvarje olikhet i ett växttäckes sammansättning
»eo ipso» någon olikhet i fråga om de yttre villkor, under hvilka
de enskilda växtindividen lefva. Jag kan hänvisa till konkurren-
sen mellan dessa senare (eller deras delar), till t. ex. ett högre vege-
tationsskikts inverkan på ett lägre eller till växttäckets inflytande
(af olika slag) på markens vattenhalt o. s. v.
Att beståndet äfven varaktigt kan förändra ståndortens karaktär
(t. ex. genom bildning af humusämnen och i samband härmed stå-
ende processer), är allmänt bekant. En ömsesidig växelverkan äger
alltså rum.
En fullt naturlig klassificering af ett områdes växtsamhällen kan
naturligen ernås, först sedan dessas ekologi är något så när full-
ständigt känd. Då bör denna sistnämnda också så allsidigt som
möjligt bilda grundvalen för grupperingen. Då har man att ta
hänsyn till såväl ståndortens natur som själfva vegetationens sam-
mansättning. För närvarande står man emellertid så långt ifrån ett
sådant slutmål, att man måste nöja sig med mer eller mindre arti-
ficiella grupperingar, som likväl bli naturliga i samma grad, som
man lyckas utvälja goda grundläggande synpunkter.
Särskildt på grund af WARMINGS utomordentliga betydelse inom
modern växtgeografi vilja de flesta nutida forskare låta ståndortens
beskaffenhet lämna den första indelningsgrunden vid växtsamhälle-
nas gruppering. Af det nyss sagda torde redan framgå, att jag icke
kan dela denna uppfattning. De hittills gjorda försöken i afsedd
riktning kan jag ej heller betrakta såsom särdeles lyckade. För-
fattare, som undersökt vissa sidor af ståndorternas egenskaper och
härvid utfört i och för sig synnerligen värdefulla detaljiakttagelser,
frestas alltför lätt att i högsta grad öfverskatta betydelsen af den
analyserade faktorn och att nära nog betrakta denna såsom ensam
utslagsgifvande. Och dock kan det mycket väl inträffa, att dess
verkliga betydelse är mycket underordnad. De iakttagna företeel-
serna äro kanske endast ett utslag vid sidan af andra för växttäcket
mycket viktigare verkningar af helt andra faktorer, som tills vidare
äro alldeles obekanta eller endast i största allmänhet låta sig anas.
Därför sväfva enligt min uppfattning indelningar af växtsamhällena,
där hufvudvikten lägges vid en eller flera ståndortskaraktärer, tills-
vidare i alltför hög grad i luften. Det enda för närvarande lämp-
liga tillvägagångssättet blir därför att utgå från det direkt iakttag-
bara, nämligen vegetationen själf.
Klarare och skarpare än någon före honom har R. Hurr (1881)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
