Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
framfört i hufvudsak samma synpunkter som de nyss framställda.
Hans kritik öfver tidigare författares afvikande uppfattningar och
hans pävisande af den oreda, som dessa framkallat och mäste för-
orsaka, höra till det mest skarpsinniga, som nägonsin skrifvits an-
gående den ekologiska växtgeografiens grundbegrepp. Emellertid
stodo de i själfva verket alltför långt framför sin tid för att af
HurTs samtid bli tillräckligt beaktade. Man fäste sig mera vid
hans utvecklingshistoriska synpunkter och förde dessa vidare. Det
råder visserligen intet tvifvel, att dessa haft den mest fruktbärande
betydelse för växtgeografiens utveckling i Norden, men å andra sidan
ledde: de både hos Hurr själf och andra till en viss ensidig syn
på växtsamhällena, som t. o. m. enligt min uppfattning verkat skad-
ligt. Sannolikt hade eljest det moderna associationsbegreppet tidi-
gare slagit igenom äfven hos oss. I tidsenlig utformning och an-
vändning har detsamma nämligen här knappast framförts förr än
af TH. C. E. Fries (1913). Men naturligen får det icke därför för-
glömmas, att de flesta af Hurrs efterföljare både i Sverige och
Finland i hufvudsak anslutit sig till dennes åskådning och därför
arbetat efter synpunkter, som mer eller mindre nära ansluta sig
till de här såsom ledande antagna.
Utanför Fennoscandia har emellertid, såsom redan antydts, vår
uppfattning, att växttäcket själft bör för närvarande i princip så
exklusivt som möjligt bilda grundvalen för synekologiens enheter,
tidigare haft mycket få anhängare. Numera vinner den likväl allt-
mera terräng, så att mycket talrika författare redan ansluta sig till
densamma. Det är i detta hänseende ganska belysande, att särskildt
de. schweiziska växtgeograferna, hvilka åtminstone närma sig en
ledande ställning inom modern växtgeografi, genomgående hysa en
dylik åsikt, samt att de synas i hufvudsak ha kommit därhän utan
att äga närmare kännedom om Hurrs arbeten.
Associationer.
Vid klassificeringen af växtsamhällena plägar man numera som
bekant benämna den typ, som antas som grundläggande enhet, för
association. Detta hindrar dock icke, att åtskilliga författare upp-
dela äfven den ytterligare... I öfverensstämmelse med ofvanstäende
betraktelsesätt skulle jag vilja definiera associationen såsom en sam-
manfattning af de till sin sammansättning väsentligen öfverensstäm-
mande bestånden. I förhållande härtill kommer därför det enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
