Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
beståndet att representera det mer eller mindre ofullständiga sätt,
hvarpå en association i ett speciellt fall föreligger förverkligad.
Associationsbegreppet hvilar följaktligen på en teoretisk abstraktion
lika väl som systematikens artbegrepp och är lika tänjbart som
detta. Om analogien mellan dessa skrifver t. ex. FURRER (1914, s.
23): »Der Artbegriff wird durch Zusammenfassung der Merkmals-
eigenschaften von einer Menge ähnlich beschaffener Individuen
ermittelt. Auf induktivem Wege gelangen wir dadurch von konkre-
ten Gebilden zu dem abstrakten Begriff der Art. In der gleichen
Weise können wir von der Beobachtung ausgehen, dass in der
Natur immer und immer wiederkehrende Vegetationsformen von
ähnlicher Gestaltung sich uns darbieten». Jag skulle vilja tillägga,
att associationen i detta hänseende mest liknar en art inom ett
särdeles kritiskt växtsläkte, där arterna kunna vara ytterligt svåra
att afgränsa, oaktadt ingen betviflar deras existens.
Vid begränsningen af de olika associationerna förfara vissa för-
fattare synnerligen schematiskt. Så t. ex. kan jag ej finna annat
än att WARMING, som erkänner fysiognomiskt-floristiska synpunkter
såsom ledande i fråga om formationer och associationer, afgränsar
de senare efter den dominerande arten i det högsta förekommande
vegetationsskiktet (jfr WARMING und GRAEBNER 1915, s. 353). Under-
afdelningarna betecknar han som varianter af olika karaktär. Unge-
fär på samma sätt förfar Fries (1913) inom hvar och en af de af
honom urskilda fysiognomiska serierna. För honom bli därför
inom Torne lappmark de lafrika björkskogarna en enda association
med icke mindre än 8 olika varianter, medan alla underafdelningar
af de lafrika snåren och hedarna uppfattas som skilda associationer.
Exempelvis urskiljas af de lafrika snåren tre associationer efter den
relativa frekvensen af Betula nana och Salix glauca.
Vill man träffa de verkliga enheterna, så måste man vid klassi-
ficeringen af de enskilda bestånden ta hänsyn till deras samtliga
karaktärer, äfven i fråga om finare detaljer, som kunna vara särde-
les viktiga. Gör man detta, så kan det likväl inträffa, att i extrema
fall enskilda bestånd, som dock måste räknas till en och samma
association, kunna vara sinsemellan starkt afvikande. GRADMANN
(1909, s. 103) framhåller med full rätt, att två sådana bestånd t. o. m.
kunna skilja sig så starkt, att de icke ha någon art gemensam.
En associations olika bestånd böra emellertid vara nära öfverens-
stämmande i fysiognomiskt och floristiskt hänseende samt af något
så när konstant natur. Smärre bestånd, hvilka kunna vara nog
Svensk Botanisk Tidskrift 1916. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
