Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
så karakteristiska, men i sitt uppträdande bära drag af något mera
tillfälligt, anser jag icke konstituera själfständiga associationer. De-
ras förekomst sammanhänger ofta med vissa föryngringssätt hos de
tongifvande arterna. Särskildt är det påfallande, huru växter med
stark vegetativ förökning ofta uppträda i större mer eller mindre
rena bestånd. Jag behöfver för att nämna några exempel endast
erinra om de täta mattor af Antennaria dioica, Cirsium heterophyllum,
Saussurea alpina m. fl, som man ofta iakttar t. ex. i subalpina
ängar. Dylika bestånd vill jag kalla alternatbeständ i anslutning
till en beteckning, som föreslagits af Hutt (1881, s. 84), som dock
själf i beständsbegreppet inlade en något annan mening än den nu
brukliga. BRAUN (1913, s. 85) sammanfattar dem såsom subassocia-
tioner. Hvad andra författare beteckna med denna eller någon
annan motsvarande benämning (t. ex. »Nebentypus», »Facies» o. s. v.)
afser nog icke alltid fullt samma sak. Man afser ofta från andra
mera obetydligt afvikande växtsamhällen, hvilkas ställning af en
eller annan anledning är oklar, t. ex. enär man sett för Jitet af de-
samma, eller emedan man icke kan inse hvilka ekologiska betin-
gelser, som framkalla olikheterna o. s. v.
Att associationskarakteristiken mäste bli sväfvande inses omedel-
bart, när vi erinra oss, att vegetationsbeständet teoretiskt borde ut-
göra en reaktionsprodukt afständorten. Attätskilliga inskränkningar
härvidlag dock måste göras, när man 6fvergar från teori till verk-
lighet, har redan ofvan antydts. Här skola ytterligare några sådana
beröras.
Vissa skillnader i beståndens sammansättning kan man utan tvif-
vel spåra tillbaka till utvecklingshistoriska orsaker af olika slag.
Härvid kan det vara skäl att erinra om Cowres’ (1911) indelning
af »successionerna» i fysiografiska och biotiska, af hvilka de förra
uppdelas i regionala (väsentligen framkallade af förändringar i kli-
matet) och topografiska. När man har att göra med fullt naturliga
vegetationstyper, anser jag det emellertid lämpligare att bland dylika
förändringar, som man kan sammanfatta såsom sekulära, urskilja
två hufvudtyper. Den ena omfattar sådana, som framkallas af flo-
rans ej klimatiskt betingade tillökning med nya arter (t. ex. granens
invandring i Skandinavien), den andra sådana, som sammanhänga
med förändringar i ståndortens beskaffenhet, dessa må nu vara
framkallade af rent yttre omständigheter (t. ex. förändringar i kli-
matets eller markens natur) eller bero på det inflytande, växttäcket
själft utöfvar på sitt underlag (tydligast framträdande i fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
