Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
förändringar knappast har att söka någon praktisk utgångspunkt
för behandlingen af ett områdes nutida vegetation. ;
Den »engelska skolan» framhäfver likaså de utvecklingshistoriska
synpunkterna mycket starkt, men på ett annat sätt. Hela dennas
uppfattning är uppenbarligen framkallad af de särskilda förhållan-
dena inom dess arbetsområde. Inom Storbrittanien och Irland
gifves det ju knappt en enda fläck, som icke bär de mest tydliga
spår af inflytelser från den mänskliga kulturen. Skolans formations-
och associationsbegrepp äro på det mest tydliga sätt betingade här-
af. Associationerna (»progressiva» och »retrogressiva») utgöra näm-
ligen för densamma en serie utvecklingsfaser, som utan afsevärda
förändringar af de ekologiska betingelserna äga rum inom en snäft
begränsad standortsklass. Hela denna serie benämnes formation,
där jämviktsläget företrädes af en »chief-association» (jfr härom
t. ex. Moss 1910, s. 36). Jag erkänner också villigt det berättigade
i sådana synpunkter, när man har att göra med vegetationstyper,
som relativt nyligen varit utsatta för våldsamma ingrepp af ett eller
annat slag, de må nu komma från naturen själf (t. ex. skogseldar)
eller från människans sida (t. ex. skogsafverkningar, uppodlingar
o. S. v). Men i dylika fall kan det starkt ifrågasättas, om de
förekommande utvecklingsstadierna verkligen böra betraktas
såsom associationer. T. ex. Braun (1915, s. 45) synes i alla
hándelser icke vilja góra detta,, dà han betecknar associationen
såsom »eine in sich abgeschlossene, mit den Aussenfaktoren im
Gleichgewicht stehende Pflanzengesellschaft». Men äfven om man
hyser en sådan uppfattning, så kan man mycket väl erkänna
en vegetationstyp, hvars hela existens är beroende på vissa kulturella
inflytelser, såsom en association. Ett nytt jämviktsläge kan vara
utbildadt, t. ex. med hänsyn till årligen återkommande slåtter eller
dylikt.
"Med det slag af utveckling, som äger rum efter en skogsbrand
och andra analoga fall, får man emellertid icke förväxla den, som
försiggår t. ex. vid igenväxningen af en sjö eller vid utvecklingen
af vegetationen på en myr från våtare till torrare stadier. I senare
fallet är det en förändring af ståndorten, som medför en sådan äfven
af vegetationen. I förra fallet är det framför allt fråga om en sträf-
van att återvinna ett genom våld rubbadt jämviktsläge, medan stånd-
ortsförändringarna äro af vida mera underordnad betydelse.
Huru jag i princip uppfattar associationsbegreppet, torde af det
föregående framgå tillräckligt tydligt. Huru saken i praktiken kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
