Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
komma att ställa sig skall jag nedan äfven i nägon män belysa.
Här vill jag blott ytterligare såsom min åsikt framhäfva, att det
vid fastställandet af associationernas begränsning är af den yttersta
vikt att grunda denna så vidt möjligt uteslutande på beståndens
sammansättning. Man bör akta sig för att låta topografiska för-
hällanden verka inkräktande, så svårt detta också många gånger
kan visa sig vara. Det är i synnerhet svårigheterna att vid bestånds-
analyserna hålla profytorna rena, som inverka störande. De olika
associationerna kunna ju stundom vara ytterst intimt sammanväfda.
Man betrakte t. ex. en högmosse, där ofta tufvorna representera
en och sänkorna mellan dem en annan association. Denna före-
teelse ger oss anledning att erinra om att ju större ett enskildt en-
hetligt bestånd är, dess bättre utsikter har man att finna den asso-
ciation, det företräder, i ren och typisk utbildning utan inblandning
af främmande konstituenter (jfr WARMING und GRAEBNER 1915, s.
348).
Hvad man i de speciella fallen bör uppfatta såsom en association
eller blott som en variant af en sådan, kan naturligen mycket ofta
. bli föremål för delade meningar. Olika grupper af växtsamhällen
förhålla sig emellertid i detta hänseende mycket olika. Min erfa-
renhet är, att artfattiga beståndstyper i naturen äro skarpare be-
gränsade, hvarför äfven sådana associationer äro lättare att afgränsa.
Däremot kunna artrikare samhällen erbjuda snart sagdt oöfverkom-
liga svårigheter. Detta sammanhänger naturligen med flera om-
ständigheter. Mycket viktig är förekomsten i sådana af talrika, mer
eller mindre plastiska arter, hvilkas anspråk på ståndortsförhållan-
dena äro föga utpräglade, hvarför de kunna förekomma i och,
om de äro fysiognomiskt starkt framträdande, äfven ge prägel
åt flera i själfva verket väl skilda associationer. Andra mindre i
ögoren fallande växter kunna i sådana fall vara af vida större
vikt för begränsningen. Dock ha vi hos oss säkerligen mycket
få arter, som äro strängt bundna (äfven inom helt små områ-
den) till en enda association (GRADMANNS »Leitpflanzen», BRAUN
och FURRERS »espéces caractéristiques» eller »Characterpflanzen
erster Ordnung»).
Formationer.
För att kunna ge en klar bild af ett omrädes vegetation är det
nödvändigt icke blott att urskilja och karakterisera associationerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
